Recension

: Dröm natten till idag:
Dröm natten till idag: Anna Järvinen
2020
Förlaget
8/10

Med ömhet inför varandet

Utgiven 2020
ISBN 9789523332942
Sidor 160

Om författaren

Anna Järvinen, född 1970, är en sverigefinsk kompositör, sångerska och musiker bosatt i Stockholm. Hennes stora genombrott kom med soloalbumet Jag fick feeling (2007) och i år är hon även aktuell med sitt femte soloalbum Vestigia Terrent. 2016 ledde Järvinen teveprogrammet Anna Järvinen och kvinnorna där hon träffade tio kvinnor med rötter i Finland. Dröm natten till idag: är Järvinens debutroman.

Sök efter boken

Att försöka beskriva Dröm natten till idag: påminner lite om att försöka beskriva en dröm. Det finns personer och händelser här, men det är inte de som är meningsbärande och centrala. Det viktiga är något annat, en stämning kanske, eller ett budskap som är dolt bakom bilder som inte tycks höra ihop, men som på något vis gör det ändå. Det är svårt att ringa in budskapet, det rör sig från det ena till det andra och tycks handla om allt möjligt som betyder något: om liv, död, relationer, att vara ett barn och att vara gammal, om sorg, saknad, tillhörighet och utanförskap.

Det finns ett jag, i alla fall, som styr läsningen genom textfragment som rör sig i en nutid och i en flytande dåtid. I nutiden närmar sig jaget femtio år och det är vår. I dåtiden är jaget i alla tider som leder fram till nutiden, men allra mest i barndomen. Det finns pappor och en farmor och en mummo, en storebror och senare, i nutiden, en dotter och ett du, som återkommer då och då. Det finns det exakta minnet av hur tapeten i mummos hus känns mot fingrarna, hur det är att säga något från baksätet utan att någon hör, att vara ett tyst barn med bleka armar, som tittar upp mot björkar och skriver dagbok och lägger sig tidigt ute i sommarstugan för att slippa vara med de andra.

Det är på ett sätt ett helt liv som ryms i dessa textfragment, och trots att jag och jaget har levt väldigt olika liv och är olika på många sätt, drabbas jag genom läsningen av en igenkänning som är nästan skrämmande. Järvinen lyckas sätta fingret på saker som kan kännas starka och tydliga, men som för mig tycks omöjliga att ens börja försöka beskriva.

Att Järvinen lyckas beror nog till viss del på ren skicklighet, och en vana att fånga känslor och stämningar – det är inte svårt att förstå att hon även är framgångsrik musiker, men mycket tror jag också ligger i att det finns en kompromisslös självsäkerhet i texten. Texten ligger väldigt nära kopplad till jagets tankar, det påminner om en stream of consciousness, med meningar som tillåts vara ofullständiga och tar nya vändningar mitt i. Det går inte alltid att förstå allt som skrivs på ett logiskt plan. I början trevade jag något med att ta mig in i det, men när man vänjer sig är det som att svepas med i en dröm, där vissa detaljer glimmar till självklart och tydligt, och resten ligger höljt i dunkel. I detta tillstånd drabbas jag av de stämningar som texten framkallar, där når insikter och igenkänning fram som blixtar från en klar himmel.

Trots att det genomgående finns en nästan uppgiven ton i boken, en besvikelse över att livet redan är passé kanske, över en oförmåga att vara någon annan än den man är; en nästan cynisk klarsynthet, är det inte vad som stannar kvar i mig. Jag blir fylld av livsglädje, skaparglädje, av att läsa denna bok. Kanske är det för att, hur cyniskt jaget än är, har det ändå förmåga – och väljer att beskriva världen, på ett sådant uppmärksamt sätt att det inte går att förbise den ömhet inför varandet som ändå måste finnas där, någonstans.

Nadja Gollbo

Publicerad: 2021-01-05 00:00 / Uppdaterad: 2021-01-02 23:08

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8338

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?