Boken Allt vi har gemensamt – En berättelse om vänskap och ett delat USA är skriven av en erfaren skribent. Författaren har arbetat som utrikeskorrespondent i USA för svenska tidningen Dagens Nyheter i många år. För övrigt som tidningens första kvinna med stationering i Washington. I sina reportage har hon skrivit om statsskicket, politiska frågor och hur allt påverkar människorna som bor där.

Med detta i ryggen har författaren tagit chansen att skriva en längre reportagebok om landet där hon arbetat. I tillägg skriver hon om sin mångåriga vänskap med en väninna hon lärde känna på en språkresa i Australien i tonåren. Under åren har brev utväxlats och efter Facebooks inträde har väninnorna följts åt när de skapat sina vuxna liv och bildat familj. Redan tidigt i boken framkommer att väninnan ser mycket annorlunda på samhällsproblem, styrelseskick och nyhetsrapportering jämfört med skribenten. Väninnan tillhör nämligen team Trump.

I reportageboken tar väninnan stor plats. Författaren är personlig och väljer att inte bara göra iakttagelser utifrån. Här finns en stor dos självrannsakan. Vad innebär det att vara uppvuxen i Sverige, ha en pappa som bekänner sig till marxismen och själv ha valt att gå ur den svenska kyrkan? Sett ur en amerikansk medborgares perspektiv är dessa yttringar ganska extrema. I vissa delar av USA är kyrkan en institution med betydelse, där många av aktiviteterna är både konkreta och praktiska.

I en sammanfattande tillbakablick redogörs för hur raslagar infördes decennierna efter inbördeskriget på 1860-talet. Lokala lagar förstärkte diskrimineringen. En delorsak till polariseringen mellan olika delstater har sin bakgrund i dessa historiska förhållanden. I storstäderna finns ett större stöd för minoriteters rättigheter och system som gynnar svaga grupper. På landsbygden ser man rätten till vapeninnehav och vikten av att ha jobb som viktigare frågor. Ja, och ni vet ju vilka Trumps kärnväljare är.

De faktabetonade avsnitten som avhandlar dagens situation hämtar näring ur statsvetares analyser. Som väntat återges farhågor inför framtiden. I USA har inkomster för de redan rika ökat stort och reallöneökningar för arbetaryrken avstannat. Den politiska retoriken har medvetet styrts mot att svartmåla motståndaren. Ingen ser att sympatisörer av det andra partiet har idéer som överensstämmer med de egna. Partiernas representanter beskriver helt olika verkligheter och likadant gör deras anhängare.

Det republikanerna lyckats med är att tillsätta domare som står för det egna partiets värderingar. Trump har i likhet med Obama på fyra år drivit igenom 200 domarutnämningar på federala och delstatliga appellationsdomstolar. Där behandlas ungefär 50 000 fall per år. Det stora avtrycket menar många bedömare, är att Trump nominerat personer som är medlemmar i organisationen Federalist Society. Organisationen bildades 1982 vid några toppuniversitet som motvikt till ett vänsterperspektiv, som studenterna ansåg dominerade juristutbildningarna.

Upplysande är också att läsa om de demografiska förändringarna som framtiden medför. Den vita befolkningen sjönk till 62 procent år 2015 och den gränsen passeras i USA som helhet omkring år 2046. Mina kunskaper får ytterligare påfyllning med beskrivningen av hur skiljelinjen mellan demokrater och republikaner utvecklats. En konsensuskultur nådde sin topp på 1950-talet och därefter har respektive parti arbetat för att särskilja sig från det andra. Andra problem som försvårar en stärkt demokrati är lokal tidningsdöd, omritade delstatsgränser och att myndigheter förlorar attraktionskraft som arbetsgivare.

Det har varit nyttigt för mig att läsa denna reportagebok. Det är som att jag har fått vistas i USA vid flera veckolånga besök. Sanna Torén Björling har tagit med mig till sina platser och sin väninna med familj. De möts både i delstaten Montana där väninnan bor och i Washington DC där författaren levt. Världarna har stora skillnader men de beskrivs på ett lyhört sätt och de nedlåtande omdömena undviks. De ser förbi presidenten med de yviga gesterna och talar öppenhjärtigt om möjligheter att utbilda sig, hitta jobb och sociala sammanhang. I dessa ämnen finns massor av gemensamma beröringspunkter.