Jag fick låna boken. Det är en delikat sak att läsa den bok en vän givit dig med försäkran om att den är fantastisk. Vänskaper har raserats, riken fallit, stridskonsten utvecklats, nageltrång krälat sig ut genom fotsulan, tårar fällts, tänder gnisslats, fötter stampats i golvet, havsnivåer höjts, pengar swishats till självutnämnda oberoende journalister, män förklarat […][...]

Det finns uppenbarligen fler gamla svartvita bilder än man skulle kunna tro, som har fri upphovsrätt. Många av dem är besynnerliga, svåra att förstå sig på, eller tycks uttrycka en annan känsla än fotografen kanske hade för avsikt. I det där utrymmet mellan vad fotografen ville, och vad vi som betraktare tänker när vi ser […][...]

Maggie. Lina. Sloane. Tre amerikanska kvinnor som öppenhjärtigt delar med sig av sina liv, sina drömmar och sina tillkortakommanden. ”Lust” är ordet som betonas på såväl omslag som i recensioner, men lust, är det verkligen rätt ord? Det är där Lisa Taddeo börjat, i alla fall, fast först med mäns lust. ”Deras begär. Detta att […][...]

”How can less be more? It’s impossible! MORE is more!” - Yngwie Malmsteen Någonstans ute i rymden, som en del av en civilisation som fallit sönder i bitar sedan årtusenden, finns en planet nästan helt bebodd av animerade skelett. Av den lilla mänskliga befolkningen, helt ägnad åt en dödskult, finns bara två tonårstjejer kvar efter […][...]

En avstressande känsla infinner sig i mig när jag bläddrar i bilderboken Just nu. Jag känner igen mig från åren som småbarnsförälder. Perspektivbytet. Att se saker med deras ögon. Gå uppför backen i deras takt. Stanna upp och lyssna på deras berättelser om dagen. Allt som rörde arbetsplatsens visioner, strategier och aktivitetsplaner rann av mig […][...]

Jag stötte första gången på Charlotte Jungs minimalistiska poesi i arbetet med tidskriften Populär Poesi förra året, där Jung bidrar med både poesi och en essä om sin poetik. Hon skriver enligt ett för mig annorlunda och spännande koncept, så när debutboken dök upp på redaktionen passade jag på att lägga den till min recensionshög. […][...]

Jag är ingen Ibsen-expert, men jag njuter gärna av Klas Östergrens formuleringskonst. I romanen Hilde har han tagit en karaktär ur Henrik Ibsens bägge dramer Frun från havet och Byggmästare Solness och givit henne ett alldeles eget liv i 1920-talets Berlin. Ett frieri i början av boken från en herr Daber som huvudpersonen Hilde Wangel […][...]

De flesta böcker med vidhängande ljuddel, ni vet: en kant i plast med knappar på, brukar säljas på barnavdelningen. Det här är dock i högsta grad en bok för äldre personer, åtminstone textmässigt – underhållande i klassisk Fredrik Lindström-stil, men samtidigt med vetenskaplig förankring och väl avgränsade detaljer för den som vill nörda in sig […][...]

Att ge sig in i Athena Farrokhzads lyrik är att låta sig omfamnas av språkkänsla, lärdom och engagemang. Jag tänker på det när jag läser den stora dikten ”Brev till Europa”. I en tid då kontinentens majoritetsbefolkningar lockas av nationalismens inkrökta perspektiv, när konservatismens retrotopia framstår som ett verkligt alternativ för många, då är det de […][...]

Taberg är ett berg i Småland, någon mil utanför Jönköping. Det är också titeln på Adam Westmans första diktbok. Jag har tidigare gått en poesikurs med Westman på Skrivarakademin, så om nu någon tänker att en bokrecension skulle kunna vara objektiv (jag är inte en av dem som tror det) så är det här säkerligen […][...]