Skådespelerskan, författaren och transaktivisten Saga Beckers romandebut Våra tungor smakar våld går i linje med sin titel. Den är skriven på en prosa som hela tiden leker med lyriken, och den innehåller väldigt mycket kroppslighet och sex, och väldigt mycket våld. Att berättarjaget delar namn med författaren antyder det som sedan bekräftas på konvolutets insida: […][...]

Första gången jag var i Italien skrev jag på min Facebookvägg att när jag är död och sitter i himlen hoppas jag det är italienarna som gör maten. För käket jag stoppade i mig i Parma var verkligen himmelskt. Och nu när jag läst Domenico Starnones familjedrama Väsen kan jag då även påstå att de […][...]

Det var Gustav Vasas söners idé från första början. Sverige, som farsan deras hade börjat sätta ihop till ett land, hade hela landsändar fulla med skog och malm och inget folk, och borta i rikets östra halva fanns en massa finnar som visste hur man levde i skogen. Alltså såg man i slutet av 1500-talet […][...]

Nausicaä är en prinsessa som blir indragen i världspolitiken och en stundande naturkatastrof. Hon kommer från Vindarnas dal, en randstat – bara femhundra invånare stark – som upprätthåller självbestämmande gentemot det Torumekiska imperiet. Som motprestation måste Vindarnas dal ha ett flygande kanonskepp i beredskap åt kejsaren. Hövdingen Jhil kan inte längre agera pilot. Han ligger […][...]

Kate Morton skriver berättelser av episka proportioner. Ofta sträcker de sig genom historien och cirkulerar för det mesta kring familjehemligheter. Detsamma gäller för Klockmakarens dotter, där den största skillnaden är antalet perspektiv. Det börjar med Elodie, en arkivarie i London som upptäcker en resväska i en skrubb på kontoret där hon arbetar. Resväskan blir startskottet […][...]

Hund. Jycke. Fähund. Byracka. Hynda. Hundjävel kom hit! Fin vovve. Vovsing. Äsch den bits inte – och vips är två fingrar borta och stelkrampssprutan i skinkan. Good boy. Att vi har fler tilltalsnamn för hundar än några andra djur kommer väl sig av att de är de enda som har så lite integritet att de […][...]

När berättarjaget i boken Vi ses vid världens ände tar på sig vandringskängorna och följer stigarna upp i de schweiziska alperna är det inte adrenalinkickarna hon söker. Hon har lärt sig att tycka om vandrandet i en egen takt och samtidigt har ett stort geologiskt intresse tagit plats i henne. Om hon inte är ute […][...]

En tillbakadragen fjärilsforskare hittas mycket brutalt mördad i sitt hem i Smålands mörka skogar. Kriminalpoliserna Ingrid Nyström och Stina Fors med kollegor blir satta att utreda fallet -ett fall där ingenting, och då menar jag verkligen ingenting, är vad det ser ut att vara. Det här är handlingen i korthet i Kerstin Danielsson och Roman […][...]

Häromdagen föll en tämligen historisk dom (om den nu står sig) mot en av de amerikanska läkemedelsjättarna. De bedöms vara medskyldiga till den opioidvåg som i USA dödar fler än 130 personer om dagen, och som fått den amerikanska medellivslängden att de senaste åren minska. Epidemin har tagit livet av hemlösa missbrukare på gatan och […][...]

Avlivningskliniken Tusenskönan. Smaka på det. ”Avlivning” i stället för självmord eller aktiv dödshjälp, här är vi bortom de förskönande omskrivningarna. I en värld där ständiga framsteg görs för att förlänga människors liv har det slutligen blivit vars och ens rättighet att välja att avsluta sitt liv – kommunalt eller privat, beroende på resurser Ingenting har […][...]