Recension

: The dear one
The dear one Jacqueline Woodson
2010
Puffin
8/10

Att ”ställa till det för sig”

Utgiven 2010
ISBN 9780142417058
Sidor 137
Först utgiven 1991
Språk engelska

Om författaren

Jacqueline Woodson föddes 1963 i Columbus, Ohio, växte upp i Greenville, South Carolina och flyttade som sjuåring till New York, där hon fortfarande bor. Hon debuterade som författare 1990 med Last summer with Maizon. Hon är inte minst känd för sin självbiografi på vers, Brown Girl Dreaming (2014), som också blev hennes första bok att översättas till svenska. 2018 tilldelades Woodson litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA-priset.

Sök efter boken

Tolvåriga Feni blir inte särskilt glad när hon får veta att en främmande flicka ska flytta in hemma hos henne. Hon vill vara i fred. Ha sitt hus och sin mamma för sig själv. Hon blir rent ut sagt förbannad. En främmande flicka, och till råga på allt en gravid flicka?

Rebecca är femton år, och äldsta dotter till en av Fenis mammas bästa ungdomsvänner. Hon har blivit utslängd från sin skola när magen börjat synas. Hos Feni och hennes mamma kan hon få både undervisning och lugn och ro tills barnet kommer. Inför denna hjälp är hon nog tacksam, men mot den yngre Feni verkar hon till att börja med rätt dryg och nedlåtande. Feni är ju bara en unge. Rebecca är gravid.

Fast femton är ändå inte särskilt gammalt, och det är en läskig situation Rebecca har hamnat i. I panik har hon lyckats dölja graviditeten för sin mamma i över fem månader. Nu finns ett trevligt barnlöst par som ska adoptera babyn, så det är väl bara att vänta och hoppas att allt ska gå bra. Under tiden sitter hon här, i en främmande stad, hemma hos främmande människor som har det betydligt bättre ställt än hennes egen familj.

Såklart lär flickorna känna varandra – en ny generation grenar på ett starkt vänskapsträd. Det är också en stor del av behållningen av The dear one, den lite okonventionella utökade familj som Feni och Rebecca har omkring sig. De tre ungdomsväninnorna som kanske inte har jättemycket gemensamt längre, men som ställer upp för varandra när det gäller. Fenis pappa har dragit och bildat en ny familj någonstans, men mammans väninna Marion och hennes flickvän Bernadette har i gengäld blivit ett slags extraföräldrar. Tidigare bodde Fenis numera döda mormor hemma hos dem, och hon saknar henne fortfarande fruktansvärt.

Det är med andra ord en stark kvinnlig gemenskap som Woodson tecknar i The dear one. De är kanske inte alltid helt överens, men de stöttar varandra. Alltid.

Samtidigt är The dear one en berättelse om klass. Feni går mycket motvilligt (eller snarare lyckas hon nog faktiskt undvika det romanen igenom) till Jack and Jill, en social förening för välbärgade svarta barn och ungdomar. Hennes kompis Caesar har kanske svårt att begripa varför Rebeccas familj har det så dåligt ställt (”Men vad har de gjort med sina pengar då?”), men Feni är mycket medveten om att när klubben vill erbjuda henne att träffa ”rätt sorts folk” så inbegriper det knappast människor som Rebecca.

Ella Andrén

Publicerad: 2018-11-03 00:00 / Uppdaterad: 2018-11-03 15:13

Kategori: Recension | Recension: #7530

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?