Recension

: Människan har alltid vandrat
Människan har alltid vandrat: Folkvandringar och vändpunkter i historien Jeanette Varberg
2018
Natur och Kultur
8/10

Vår ättlingar var migranter

Utgiven 2018
ISBN 9789127156791
Sidor 143
Orginaltitel Mennesket har altid vandret
Översättare Sandra Matsson
Först utgiven 2017

Om författaren

Jeanette Varberg (född 1978) har studerat vid Aarhus Universitet. Hon är utbildad arkeolog och är specialiserad i nordeuropeisk bronsåldersperiod men har i sitt arbete även behandlat ämnen som krig och migration. Varberg deltar aktivt i offentligheten med att sprida forskningsrön och deltar exempelvis i historiska program för dansk television, håller föredrag och skriver krönikor.

Sök efter boken

Alla människor har ättlingar som har brutit upp för att lämna platsen de föddes på. Stora grupper har lämnat ett landområde, en kontinent för nya platser. Till Australien kom människan för 50 000 år sedan, men ingen vet hur, eftersom ett sund på 90 kilometer avskilde kontinenten från Asien. Byggde de någon sorts båt som vi idag saknar spår av? Eller simmade de? Med vördnad läser jag att aboriginer bär på DNA som härstammar från de första människorna som lämnade Afrika. Perspektiven vidgar sig ännu mer när jag läser att människan har levt som jägare och samlare i 95 % av sin tid på jorden.

Vid istiden för 15 000 år sedan var vattennivån 120 meter lägre än den är idag. Sedan började isen smälta och havsnivån höjdes. På de norra breddgraderna möjliggjorde landhöjningar att ta sig över till västra Alaska från nordöstra Sibirien; djuren och jägarfolken följdes åt och spred sig.

Vi som bor i Europa är präglade av att en av våra ättlingar blev nyfiken på gräsfröernas fortplantningsförmåga. Sådd, skörd och konsten att baka bröd var nu ”uppfunnet”. Trendigt blev också att få hål i tänderna (karies) liksom ryggskott, gikt och bråck (en följd av hårt arbete med jorden). Jordbrukskonsten som startade i Mesopotamien (nutidens Syrien och Irak) dateras till cirka 9 000 år före vår tideräkning och människor sökte fler marker att odla; de bosatte sig i Europa.

Också herdefolk kom till Europa, närmare bestämt från stäpperna norr om Svarta havet. Men nu har vi landat närmare vår nutid, cirka 2 900 år före vår tideräkning. Skandinaverna kan tacka dessa förmödrar och förfäder för gener som gjort att vi kan dricka mjölk och att vi fått en relativt lång kroppslängd.

En global värld är ett återkommande fenomen i historien. I Medelhavsområdet mellan 2 000 och 1 200 före vår tideräkning sopade man undan gamla gränstvister till fördel för handeln med brons som gav lukrativa vinster. Att handelsförbindelserna senare bröt samman tycks ha en komplex bakgrund: hungersnöd orsakad av torka inträffade samtidigt som flera svåra jordskalv. Språnget är därefter kort till sönderfallet av det romerska riket. Resultatet av den tidens folkvandringar skissade vårt nuvarande Europa. I norr växte samhällen med nordeuropeiska folkslag som talade germanska språk och söderut samhällen som samlades under det latinska språkparaplyet.

Varberg ger oss en formel [jordbruksutveckling + befolkningsökningar = migration]; en formel som tillämpas för att beskriva flera tidsepoker. Vikingarna under 800 – 1100-talet sökte nya marker (klimatet var två grader varmare) och havsströmmarna förde skeppen till ögrupper i Nordatlanten, Grönland och Norra Alaska. I sinom tid bidrog också kunskaper inom navigation till migration. Längtan var stark efter att finna en snabbare väg till Indien, vem vann där? En märklig och grym sidoeffekt uppstod med upptäckten av den amerikanska kontinenten; nämligen den brutala triangelhandeln då 12,5 miljoner afrikanska människor tillfångatogs som slavar och förflyttades av Europas kolonialherrar.

I boken presenteras 14 migrationsvågor på en 70 000 år lång tidsaxel. Människans spår studeras med arkeologiska verktyg men tar också stöd i andra forskares material. Resultat från DNA-analyser och andra kemiska analyser visar händelseförlopp som delvis omkullkastar tidsaspekter i historieskrivningen. Gång på gång bekräftas människans två grundläggande drifter. Den ena handlar om nyfikenhet. Följ mig, det är ju spännande att se vad som finns på andra sidan berget/vattendraget/skogen! Den andra handlar om överlevnad. Människan har alltid sökt möjligheter att livnära sig på nya platser men även känt stark drift att undgå hot vid konflikter.

Jag kommer att bära med mig författarens varma engagemang i synnerhet i sista kapitlet där hon väver in trådar av nutid med framtid:

Orsakerna till historiens folkvandringar kan berätta för oss att den största klimatutmaningen inte är dramatiska händelser som översvämningar och orkaner utan den lugna, seglivade och långvariga torka som får markerna att vissna och människor att svälta, som skapar konflikter och i sista hand vandringar i jakt efter nya marker. Klimatet kan vi inte kontrollera, men vi kan förebygga och påverka de konflikter som kommer i kölvattnet av klimatförändringar, befolkningsökningar och fattigdom.

Lena Nöjd

Publicerad: 2018-07-26 00:00 / Uppdaterad: 2018-07-25 10:49

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7429

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?