I ett av de hus jag växte upp i fanns det alldeles i anslutning till tomten något jag kallade Döda skogen. Gården, som hette Freden, arrenderades från släkten Alströmer, ägare av mark och gårdar i Östad Säteri en bit utanför Alingsås. Jonas Alströmer är släktets urfader och adlades under det namnet. Han föddes i slutet […][...]

Alla människor har ättlingar som har brutit upp för att lämna platsen de föddes på. Stora grupper har lämnat ett landområde, en kontinent för nya platser. Till Australien kom människan för 50 000 år sedan, men ingen vet hur, eftersom ett sund på 90 kilometer avskilde kontinenten från Asien. Byggde de någon sorts båt som […][...]

Efter åtskilliga böcker, föreläsningar och filmer decennier bakåt, har Lasse Berg blivit en av våra mest framträdande medieprofiler när det gäller reportage om utvecklingsfrågor, människa, samhälle, historia och miljö. Många har läst den uppmärksammade Kalaharitrilogin som omfattar Gryning över Kalahari (2005), Skymningssång i Kalahari (2011) och Ut ur Kalahari (2014). Samtliga behandlar människans ursprung och […][...]

Detta jävla uttryck, ”i-landsproblem”, som vi slänger oss med för att beskriva något litet irritationsmoment i vardagen. Nej, Instagram ligger nere, var ska jag posta bilder på min katt nu? Kul nog tills vi benar isär det lite: Å ena sidan, att om det finns någon i världen som har det sämre än du är […][...]

Det här är inte vi: Om ni läste Lasse Bergs förra (lysande) bok, Gryning i Kalahari, eller såg dokumentären Jordens snällaste apa, har ni redan hört hans grundsats: vi homo sapiens är, innerst inne, goda. Vänliga, solidariska, generösa, pratglada. Vi är inte byggda för att vara störst, starkast, snabbast och tuffast, vi blev inte en […][...]

Det är tidigt 1800-tal och ett nytt sätt att se på världen börjar tränga sig in i salongerna och in i medvetandet hos invånarna i den lilla kuststaden Lyme Regis. Här bor den unga Mary Annings, en flicka som av grannarna betraktas som en smula mystisk. Hon överlevde som litet barn ett blixtnedslag, och hon […][...]

Efter ett decennium eller två kommer naturen – först växterna, därefter djuren – att ha tagit över våra städer, till förskräckelse för de arter som lärt sig att vara beroende av oss, både husdjur och ohyra. New York kommer äntligen att vara fritt från kackerlackor när ingen längre värmer upp lägenheterna. Efter ett par sekel […][...]

När evolutionsteorins fader, Charles Darwin, satte sig ner för att skriva sin självbiografi – mer för att hans barn skulle veta vad han gjort och tänkt än för att han trodde att någon utomstående kunde vara intresserad – var han 67 år gammal. Han hade rest jorden runt, han hade mött eliten av 1800-talets engelska […][...]

När Kornhall både i titeln och inledningen av boken hävdar att det råder en konspiration från religiösa extremister som syftar till att kullkasta stora delar av vetenskapens och samhällets utveckling under de senaste seklen genom att hävda att det där att Gud kanske skapade världen på sex dagar för 6000 år sedan är en lika […][...]

1800-talets senare hälft bar med sig gigantiska förändringar i människans självsyn. Darwins Om arternas uppkomst från 1859 brukar nämnas som den kanske mest betydelsefulla vetenskapliga publikationen genom tiderna. Etnologi och antropologi tog nya riktningar, understödda av viktiga arkeologiska fynd. Geografiska namn som tyska Neanderthal (fynd 1857) och franska Cro-Magnon (fynd 1868) har i folkmedvetandet blivit […][...]