Jag tänkte skriva att novellen är pennans svar på stekspadens hamburgare, men det vore att fara med osanning. Novellen är ju äldre än synden. Däremot samexisterar numer både pocketshoppar och snabbmatskedjor vägg i vägg. Jag har sett det med egna ögon inne på Göteborgs Centralstation. Det är numer en barnlek att plocka med sig en […][...]

Flera böcker på senare år – Vete, vapen och virus, Sapiens, det gänget – har velat vända på perspektiven i världshistorien, ifrågasätta inte bara den gamla vanliga utgångspunkten att historien började i antikens Grekland och sedan spreds till Rom, Paris, London, och slutligen Washington, utan även ifrågasätta hur mycket kontroll vi faktiskt har haft över […][...]

Idag tillkännagavs de nominerade till årets Augustpris – sex nominerade vardera i tre genrer. Vilka som blir vinnarna får vi veta på Augustgalan den 27:e november. Nominerade är: Till årets svenska skönlitterära bok – De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru, Sidonie & Nathalie av Sigrid Combüchen, Hastigheten av Jörgen Gassilewski, […][...]

Att kvinnorna håller på att ta över världen är en tes som lanseras lite då och då. Den amerikanska journalisten Hanna Rosins bok Mannens undergång, som kom på svenska för några år sedan, är ett exempel på det, och ett av hennes starkaste belägg (i en ganska ostadig samling, ska tilläggas) är flickors större framgångar […][...]

Genast då jag öppnar Jersilds bok börjar jag fundera. Är det en idéroman? En dystopi? Han skriver i en skönt saklig stil, men trots den explosiva starten, är det snart något som mattar ut mig. Är jag så enkelspårig så jag inte kan uppskatta romaner om människans villkor utan uteslutande bara kan njuta av böcker […][...]

Det finns författare det är tryggt att läsa; man kan lugnt luta sig tillbaka och vila i förvissningen att de vet vad de gör, att boken kommer att vara bra, eftersom de håller en jämn och hög nivå på det de skriver. En sådan är Inger Edelfeldt, och kanske särskilt när det kommer just till […][...]

Jag minns när jag var liten. Hur jag och min kompis Lena hade snott tamponger av Lenas mamma. Vi visste inte riktigt vad de användes till men Lena visste att de var bra på att suga upp vatten med. Sen hittade morsan en tampong i min jackficka. Och hon förklarade dessutom vad de användes till. […][...]

Det fantastiska med magisk realism (som man väl får kalla det när en bok har mirakel, men inga gudar, drakar eller vampyrer) är att nästan allt kan vara en metafor. Så när staden Halimundas populäraste hora Dewi Ayu avlider, och sedan återvänder till livet 21 år senare, är det förstås bara början på Eka Kurniawans […][...]

Var gång jag recenserar en bok jag är avogt inställd till tänker jag på PST/Q som i En dåres försvarstal med svavelosande textrader går till angrepp mot ”pseudointellektuella journalister”. Om ni ska recensera mej, presentera mig för ett jävla nåt som intresserar mej. Så, sch, lyssna – (TYSTNAD) – ljudet av alla som respekterar dig. […][...]

Andrew, Claire och Dag tillhör den första generationen efter andra världskriget som inte får det bättre än sina föräldrar. De lämnar boet men bärs aldrig uppåt av rekordårens varma vindar. Dessa har mojnat, nämligen. Huvudpersonerna i romanen Generation X är flygfärdiga men det bär liksom ändå inte. Berättarjaget Andrew har lockat Claire och Dag till […][...]