Sommaren 2014 anordnades Nordiskt Forum i Malmö, en fyra dagar lång feministisk konferens och mötesplats som samlade tusentals människor för att diskutera (och manifestera) feminismens brokighet och utmaningar, och för att försöka finna vägar och allianser i dagens jämställdhetsarbete.

I boken Utvägar – feministiska allianser för en solidarisk framtid har redaktörerna Edda Manga och Rebecca Vinthagen samlat en mängd röster som hördes under de här dagarna, som del av programmet på Nordiskt Forum eller den parallella och alternativa Feministisk festival Malmö, eller teman som diskuterades och som de därför gett utrymme i antologin. Det är med andra ord ingen sammanställning av vad som hände under de här junidagarna, och ingen sammanfattning av det mest representativa för dagens ”svenska” eller ”nordiska” feminism. Istället är tanken att blandningen och spretigheten ska vittna om de många olika perspektiv och arbetssätt som feminister i den här delen av världen arbetar med.

Boken är uppdelad i fyra delar efter olika teman och består bl.a. av intervjuer med forskare, specialskrivna texter, invigningstal och bidrag av aktivister och konstnärer. Det handlar om feministiska strategier i fredsförhandlingar, rasismen inom västerländsk feminism, migration och Europas stängda gränser (de skulle bara vetat hur aktuell den diskussionen blev ett drygt år senare). Det handlar också om löner och arbetsvillkor och Mannens ekonomiska dominans. Det handlar om radikala metoder och reformistiska metoder. Och det handlar om hur makt(löshet) till följd av könsförtryck är en intim kroppslig upplevelse som tar sig uttryck i begränsat utrymme, våld och kontrollerad sexualitet. Bland annat.

För brokigt är det, och det är också det som är behållningen med den här boken. De röster som får tala har olika utgångspunkter, olika hjärtefrågor, olika politisk ideologi som grund för sina resonemang. Som ett dokument över pluralismen inom de feministiska strömningarna fungerar den bra, och som en teaser för olika perspektiv eller forskningsfrågor likaså.

Men formen gör att varje ämne avhandlas på bara några sidor, och det blir förstås mycket ytskrapande och mindre djupdykande. Om man vill ha något att bita i faller de samlade texterna trots sin tyngd ganska platt, det hinner liksom precis bränna till och bli intressant när nästa ämne plötsligt tar vid. Men om man istället tänker att man blir presenterad för en mängd olika tanke- och angreppssätt som man sedan kan söka sig vidare till på egen hand, ja då är det en antologi som förmodligen kan skänka mycket inspiration.