Recension

: Den fallande detektiven
Den fallande detektiven Christoffer Carlsson
2014
Piratförlaget
6/10

Stormar och ideologier

December och ett drygt tjugo grader kallt Stockholm. Snöstormen Edith och julafton nalkas. I en gränd får forskaren Thomas Heber en kniv i ryggen. Vittne till det brutala mordet är en sexårig pojke som hålls vaken av en ihållande hosta. Poliserna Leo Junker och Gabriel Birck utreder fallet, men snart tas utredningen ifrån dem. Kvar står de med forskarens kryptiska anteckningar där det verkar som att fler liv är i livsfara. Dock är folks namn i forskarens intervjuer utbytta mot anonyma sifferkombinationer. Vad var det som Thomas Heber visste? Vad gjorde att hans liv blödde ut i snön denna isande lucianatt?

Poliserna Leos och Gabriels rotande leder dem in i främlingsfientliga organisationer. Det som pågår nu började femton år tidigare i en söderort där två snubbar på en fest har likadana tröjor. Något så litet kan samtidigt bli stort och betydelsefullt i själar som törstar efter sammanhang och samvaro med likasinnade. Uttråkade tonåringar som letar mening och makt i tillvaron.

Den fallande detektiven är den andra och fristående delen i en serie om polisen Leo Junker. Första delen kom 2013 och heter Den osynlige mannen från Salem. Den har jag ännu inte läst, men jag har inga problem att lära känna huvudpersonen Leo. Han utmejslas så där lagom mycket, och det är en konst i sig. Jag blir nyfiken på honom som den komplicerade människa han verkar vara. Undan för undan skalas lager av Leo och hans tillvaro. Vi förstår att hemska saker har hänt i förra boken och att sviterna av detta inte släppt sitt grepp om honom och människorna där omkring. Leo kämpar hårt för att komma vidare och för att skaka av sig spökena från förr. Tillvaron suger musten och kärleken kräver fokus.

Den fallande detektiven är en bok i tiden. Leo Junker med kollegor hamnar förutom i snöstormen Edith även i en annan storm. Här drabbas olika främlingsfientliga falanger och organisationer samman med radikala antifascistiska ditos. Det är demonstrationer, möten och blodiga uppgörelser. Det är kamp och politik som krockar. Tyvärr känns det ytterst naturtroget. Jag tycker att boken tillför ett viktigt perspektiv, nämligen folkets. Människorna som verkar bland dig och mig. Vi måste vara medvetna om vad som händer och vi måste ta ansvar för det.

Anna Liv Lidström

Publicerad: 2015-03-06 00:00 / Uppdaterad: 2015-03-05 21:18

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6042

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?