Några lejon ingår förstås inte i den svenska biologiska faunan men väl i den kulturhistoriska. Och även om de riktiga lejonen i Sverige varit få så har de funnits och gjort avtryck på den svenska historien. Dramatens scen Lejonkulan har till exempel fått sitt namn efter en koja på Stockholms slott som faktiskt under en längre tid använts för att inhysa ett lejon innan det blev Sveriges första teaterscen.

Så sent som på 1950-talet förekom det lejon som husdjur. I boken beskrivs hur en Jan Högberg hade ett lejon boende hos sig i tonårsrummet i Hägersten. I dag finns lejon på några av landets djurparker.

Det är lejonets svenska historia som främst avhandlas i denna trevliga och rikt illustrerade bok men för att kunna berätta den historien krävs utblickar även till övriga världen. Summa summarum handlar boken minst lika mycket om lejon i andra länder men alltid med avstamp eller mål i något som rör den svenska historien.

Lejonet har funnits i svenskens medvetande långt innan det fanns några riktiga lejon här. Bland annat har den bibliska bilden av lejonet varit levande. Lejonet har även fungerat som maktsymbol och skänkts som gåvor mellan monarker.

Att ha rovdjur i fångenskap är förstås varken ofarligt eller oproblematiskt, ämnen som boken inte skyggar för.

Jag uppskattar det rika bildmaterialet men tyvärr är trycket väldigt mörkt och ibland är det tyvärr svårt att se lejonen i trycksvärtan.