Recension

: Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten
Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten Åsa Moberg
2014
Natur & Kultur
8/10

Energikällan som kan förvandlas till massförstörelsevapen

Utgiven 2014
ISBN 9789127134997
Sidor 312

Om författaren

asa-moberg
foto: Mia Carlsson.

Åsa Moberg (född 1947) är författare, debattör, journalist och översättare. Hon har bland annat skrivit Simone och jag – tankar om Simone de Beauvoir (1996), Lustpunkten. En bok om inlärning utan utbildning (2006) och Hon var ingen Florence Nightingale (2007).

Sök efter boken

”Peak oil”, den punkt där användningen av fossila bränslen nått sin höjdpunkt för att sedan sjunka, har debatterats flitigt de senaste åren. Men ”peak kärnkraft”? Enligt entusiasterna står vi ju bara i början: Snart kommer ny teknik att triumfera. Snart kommer kärnkraften att vara ekonomiskt lönsam. Snart kommer den att vara idiotsäker. Fast det har man förstås alltid sagt.

Enligt Åsa Moberg inträffade ”peak kärnkraft” 2010. Strax innan olyckan i Fukushima, med andra ord. Då fanns 440 kärnkraftverk i världen, och 67 höll på att byggas. Det sista låter jättemycket, men då får man ta med i beräkningen att byggande tycks vara en ganska långsam och lynnig process, inte sällan utdragen till 15, 20, dryga 30 år. Ett antal verk har lagts ned redan innan de hunnit byggas färdigt.

Det är kanske inte så konstigt, för det handlar om enorma investeringar. Och osäkra. I vilket annat sammanhang skulle vi acceptera en olycksrisk på över en procent, som professorn i miljövetenskap Johan Rockström påpekat: ”Vi accepterar inte risken att ett av hundra flygplan kraschar, till exempel.”

När det gäller reaktorer och kärnkraftverk är dock risken för totalhaveri högre än 1 procent. Fler än en reaktor på hundra har redan drabbats av det som inte skulle kunna hända: härden smälte och reaktorerna intill måste också stängas. Även bortsett från farorna med radioaktiva utsläpp tycker man att ekonomiska förluster i den storleksordningen borde vara något att beakta för alla kraftbolag. Det ä svårt att förstå hur en reaktor för 50 miljarder som kan bli obrukbar över en natt kan locka någon finansiär.

Det här är kanske det argument – bland otaliga, otaliga; man skulle kunna citera den här boken sida upp och sida ner – som gör mig lite förvånad. Jag tror inte kärnkraft är ekonomiskt lönsamt om den verkligen tvingas bära sina egna kostnader, men Moberg pekar på att den heller aldrig varit lönsam. Att den över huvud taget finns har sin grund i dunkla militära ambitioner och statliga subventioner till förbannelse. Några fria marknadskrafter är det knappast fråga om.

Ett generationsskifte i mediebevakningen markerades hösten 2013 genom en ledare av Dagens industris nye politiske chefredaktör P.M. Nilsson: ”Även marknaden avvecklar kärnkraft”. Det vore fint om han hade rätt, men om marknaden hade den makten skulle avvecklingen ha kommit före utbyggnaden. Då hade inga kärnkraftverk byggts. De byggdes trots att det inte var lönsamt för reaktorleverantörerna.

Den lönsamhet som utlovades ”i framtiden” har inte uppnåtts. Vanligen sköter marknadskrafterna om att det som är olönsamt inte blir byggt. Den regeln gäller inte i militära sammanhang. Tyvärr är kärnkraft och kärnvapen än i dag så sammanbundna att man inte kan utgå från att det ekonomiska förnuftet kommer att segra.

Samtidigt jämför Moberg kärnkraftens krisbenägenhet med finanskapitalismens. Där finns samma övertro på den egna verksamheten och samma ekonomiska incitament att ta genvägar. Så ledde till exempel ett avsteg från rutinerna vid en provtryckning i Ringhals 2011 avsedd att spara 40 timmar – ja, incidenten med dammsugaren – att reaktorn tvingades stå still för sanering i nästan ett år. Den första reaktorn som havererade i Fukushima 2011 – som inte klarade ens den initiala jordbävningen – hade precis fått tillstånd till förlängd drift.

Det finns oändligt mycket att diskutera i den här boken. Olycksrisken, slutförvaringen, miljöpåverkan under bränslets livstid och under verkets livstid (långt ifrån ”klimatsmart”), försäkringsproblematiken, risken för medvetna attacker (”För den som vill slå ut ett kärnkraftsland räcker det med ett par bomber över de punkter där kraftledningar från kärnkraftverk korsar en stor trafikled. Vill fienden åstadkomma total förödelse behövs inga atomvapen, en vanlig bomb över en kärnreaktor ger radioaktiva utsläpp med oöverskådliga följder.”), hur demokratin ofta satts på undantag när besluten om kärnkraft och kärnvapen tagits, varför det verkar finnas ett påtagligt samband mellan hur hög elproduktion ett land har och hur mycket det förbrukar, hur man ska kunna veta vem i hela världen man kan lita på, om vi över huvud taget har rätt att ta beslut som påverkar generationer så ofattbart långt in i framtiden som radioaktivitet gör …

Jag får möjligen Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten att låta mer som en partsinlaga än det egentligen är. Åsa Moberg har visserligen arbetat mot kärnkraften sedan 1970-talet, men framför allt är hon oerhört påläst och boken har hyllats av skribenter från alla möjliga politiska läger.

Faktiskt får man åtminstone intrycket att det inte finns en skrift – inte ett branschnyhetsbrev, inte en forskningsrapport, inte en debattartikel, riksdagsdebatt eller studiecirkelmaterial om kärnkraft som inte Moberg läst och inkorporerat i boken. Det är inte den där typen av fackbok som man kan läsa nästan som en roman, den har avsnitt på avsnitt om historisk utveckling och läget i olika länder, men med tanke på hur faktatung den är, är den heller inte enormt svårläst.

Den borde helt enkelt läsas av alla. Alla påverkas vi ju av kärnkraften. Både svenska staten och samtliga svenska storbanker är med och finansierar pågående reaktorbyggen i Finland och sett i relation till folkmängd är Sverige faktiskt det kärnkraftstätaste landet i världen. Om Kina skulle följa vårt exempel skulle de bygga drygt 1300 nya reaktorer – ska vi räkna på den där enprocentiga olycksrisken i förhållande till det? Eller vore det idé att föregå med gott exempel och satsa på andra energikällor?

Ella Andrén

Publicerad: 2014-08-08 00:00 / Uppdaterad: 2014-09-04 22:06

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5781

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?