När Lukas Moodysson 2001 gav ut Mellan sexton och tjugosex blev jag förvånad över tilltaget att skriva om sina gamla dikter och ge ut dem i en samlingsvolym. Jag har ändrat och skrivit om lite grann här och där, i de flesta fall marginellt, men i en del fall ganska mycket. Ett verk är väl […][...]

Psykodrama är sista delen i en trilogi, som började med Spådom (2011) och följdes av Sken (2012). Vi får möta terapeuten på sin tillfälliga mottagning. En kvinna, svårt märkt av en brand söker upp honom och dramat kan börja. Det finns också en äldre kvinna, en handledare. Detta kan sägas vara ramen ur vilket kammarspelets […][...]

I Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen hittar tre ungdomar brev skrivna av en lärjunge till Carl von Linné. I dem delges hans tankar om hur allt levande i världen hör ihop och kan kommunicera. Den som läser brevet ombeds avgöra om tiden är mogen för dessa tankar och, om så inte är fallet – lägga […][...]

I dagarna gick Darren Arronofskys Noah upp på biografer, en sån där film som alla har en åsikt om redan innan de sett den. En av de mest bisarra kritikerna kommer från en del amerikanska kristna, som hävdar att filmen är Satans påfund eftersom den får Guds beslut att slakta hela mänskligheten att framstå som […][...]

Detta Livet! Dåtid och nutid. Minnen – Och jag vägrar släppa taget om mina minnen … Jag tycker om att väcka dem till liv, både de mörka, svåra och de ljusa. (s. 67). Kerstin Bergström bestämde sig för att sätta sig ned och skriva sin sista bok därför att hennes reumatism gjorde det svårt för […][...]

Maskinblod 2 består av sjutton noveller i genrerna fantastik och science fiction. Som en gammal läsare av science fiction så känner jag igen de teman och idéer novellerna kretsar kring. En hel del könspolitik och samhällskritik ryms inom genren sen tidigare och dyker inte helt oväntat upp även här. Pronomenet ”hen” finns representerat i fler […][...]

Henry E. Smith försvinner ur atlantkabelns historia, men återvänder tillfälligt som vansinnig och förlorad. Havsdjupet har talat till honom. Någonting i det outforskade mörkret har telegraferat. Efter att Smith under en längre tid inte synts till tar sig hans hyresvärd i hans lilla rum i New Yorks hamnkvarter och återfinner där tusentals sidor med uppteckningar […][...]

Mitt första möte med Milan Kundera var på 1990-talet när jag läste litteraturvetenskap, jag minns inte vilken titel vi läste av honom där, men jag fastnade för hans språk och slukade under en period allt av honom som jag kom över. Samma sak som jag uppskattade då uppskattar jag nu: det där att få följa […][...]