En överväldigande känsla av tacksamhet infinner sig hos mig under läsandet av Texter. Wallace författarskap har från min sida tidigare varit helt outforskat och denna samlingsvolym med några av hans kortare texter är en bra introduktion till hans litterära verksamhet. I Texter ryms essäer, reportage och kortprosa med titlar som ”Tänk på hummern”, ”Små uttryckslösa djur” och ”Korta intervjuer med vidriga män”. Efter det att jag slagit igen boken blir jag så sugen på att läsa mer att jag genast kollar om mitt bibliotek har de böcker som tidigare givits ut av Wallace på svenska (Blek kung och Systemets sopkvast) inne för jag vill verkligen läsa mer.

En text om tennis och matematik låter kanske inte så lockande, i alla fall inte för mig vars sämsta ämne i skolan alltid varit matte, men texten lyckas ändå fånga mitt intresse. Det finns något närmast poetiskt i hur tennis beskrivs som geometri och funktioner.

Om man inte tillhör de få, sällsynta mutantvirtuoser som spelar på ren styrka, kommer man att upptäcka att tävlingstennis, liksom biljard, kräver geometriskt tänkande, förmågan att beräkna inte bara sina egna vinklar utan också vinklarna som svarar på ens vinklar. Eftersom ökningen av möjliga svar är kvadratisk, måste man tänka n slag framåt, där n är en hyperbolisk funktion som begränsas av motståndarens talang, sinh, och dittills antal slag under en poäng, cosh (ungefär).

Reportagen och essäerna rör sig från så olika ämnen som tennis, hummerfestivalen i Maine, Fjodor Dostojevskij, skrivandets villkor och 9/11. Wallace har ett sätt att vrida till texten som gör att tillsynes tråkiga, uttjatade och högst icke-litterära företeelser blir både intressanta och närmast poetiska. I sitt reportage för tidningen Gourmet om hummerfestivalen i Maine serverar Wallace inte bara historiska anekdoter (”i den hårda fångvårdsmiljön i det tidiga Amerika hade vissa kolonier lagar mot att ge interner hummer mer än en gång i veckan eftersom det ansågs elakt och osedvanligt, som att tvinga folk att äta råttor”), han redovisar också hummerns släktträd (hummern tillhör samma släkte som insekter) och för en diskussion om huruvida det verkligen är okej att koka humrar.

I ”Korta intervjuer med vidriga män” berättas om en kvinna som då hon liftar förs bort av en mördare. Han talar om för henne att han ska våldta, tortera och döda henne. Hennes framställning gestaltas av en utomstående person som har fått ta del av hennes berättelse. Obehaget som väcks av novellen ligger inte bara i det starka ämnet utan också i offrets tankar kring vad som händer henne. Kvinnan försöker genom att sända kärlek till förövaren att länka samman deras själar så att han inte ska kunna döda henne.

Och att hon höll blicken fast vid hans medan han lyfte på hennes poncho och gastunna kjol och skar bort gympadräkten och underkläderna och våldtog henne, vilket tänk dig med tanke på den nästan surrealistiska sinnesnärvaron hon erfor i detta tillstånd av totalt fokus hur detta måste ha känts för henne, att bli våldtagen i gruset av en gråtande psykopat vars knivskaft slår till dig varje gång han tränger in […] hon hävdar att det inte krävdes någon viljeansträngning för att hålla om honom när han grät och sluddrade medan han våldtog henne och smeka honom längs bakhuvudet och viska små tröstande stavelser i en lugnande moderlig visa.

Jag rekommenderar Texter till alla som är nyfikna på Wallace och hans författarskap, samt till alla som är sugna på att läsa en riktigt bra bok med stor variation.