Som en tsunami väller de in i västvärlden – revolutionerande men samtidigt lömskt. Det pågår ett erövringskrig, men sällan öppet, med vapen. Istället sker det genom massinvandring, genom höga födelsetal och genom att steg för steg tvinga på oss en kultur, en religion som i själva verket är en ideologi, oförenlig med västerländska värden, med demokrati och jämställdhet.

Eurabia. Konspirationen mot västvärlden. Islamiseringen. Vi har hört det till döddagar.

I Myten om den muslimska flodvågen visar den kanadensiske journalisten Doug Saunders att vi faktiskt hört det längre än så. Rollbesättningen har varit annorlunda, men rollerna exakt de samma: det hotade, goda men naiva Vi mot Dem, de annorlunda, oförenliga, kompromisslösa. Hotet. Idag muslimer, igår judar eller katoliker. Vi har varit med om det förr.
Det vore i själva verket omöjligt att tänka sig den där mytomspunna västerländska kulturen utan dessa människor. Och framtida västerlänningar lär säga detsamma om oss som lever här nu.

Saunders bok gör precis det titeln utlovar: plockar sönder myterna som frodas i den så kallade Eurabia-litteraturen – och har en kuslig förmåga att kladda av sig på mainstream-media och -politik – och jämför dem med historiska erfarenheter och framför allt med mängder av fakta om nutida migranter och deras livssituationer. Så sticker han hål på myt efter myt kring födelsetal, religion och attityder.

Det utmynnar förstås inte minst i ett ifrågasättande av synen på muslimer som just muslimer, en enhetlig grupp med gemensamma karaktärsdrag, gemensamma åsikter och gemensam agenda. Ta det där med barnfödande, som ett enkelt verifierbart exempel. Det varierar ganska drastiskt i olika länder. Det finns företrädesvis muslimska länder där det är högt och det finns länder där det är lågt, men människor som migrerar anpassar sig förvånansvärt snabbt efter de attityder som finns i de nya hemländerna. Som i så mycket annat.

Saunders säger på inget sätt att det inte kan finnas problem kring migration, kring hur människor kommer in eller hamnar utanför i sina nya hemländer. Terrorism, för att ta ett extremt exempel, är naturligtvis också ett problem. Han bara vägrar att mot allt förnuft tolka in orsakssamband mellan religiös tro och problem som handlar om politiska och ekonomiska faktorer. Och han gör det väl underbyggt, oerhört väl.

Myten om den muslimska flodvågen är en liten guldgruva för lärare och andra opionsbildare, för den som har i uppdrag att verka för vetenskaplighet och demokrati eller kanske bara famlar efter argument vid oändliga middagsbordsdebatter. Det finns fakta att understödja eller utmana sin magkänsla med. Det finns lärdomar att dra av historien.

Historien upprepar sig visserligen aldrig. Omständigheterna och ramarna för varje invandrarvåg skiljer sig kraftigt åt och utgången blir aldrig exakt densamma. Men vi bör ändå lära oss att känna igen mönstret, komma ihåg den långa, mödosamma kamp för integration som tidigare vågor tvingas genomgå, känna igen de resonemang som förs fram varje gång i litteratur, forskning och politik för att därefter försäkra oss om att vi inte upprepar misstagen.