Recension

: Är religion en mänsklig rättighet?
Är religion en mänsklig rättighet? Hans Ingvar Roth
2012
Norstedts
7/10

Hur samsas vi på torget?

Utgiven 2012
ISBN 9789113032269
Sidor 335

Om författaren

Hans Ingvar Roth (född 1958) är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och docent i etik i Lund. Han har skrivit en rad böcker om bland annat mångkulturalism, mänskliga rättigheter och positiv särbehandling, däribland Mångfaldens gränser (1996), Mångkulturalismens utmaningar (2005), Vad är mänskliga rättigheter? (2007) och Är religion en mänsklig rättighet? (2012).

Sök efter boken

Jag hade inte tänkt mig att religion skulle vara så centralt, men det är det tydligen. Dagens förstasidesrecension handlar om rättegången mot den ryska aktivistgruppen Pussy Riot, som i februari 2012 tog sig fram till altaret i den rysk-ortodoxa Frälsarkatedralen i Moskva, dansade några sekunder och senare dömdes till två års fängelse för huliganism.

Det var en protest mot Vladimir Putins maktfullkomlighet, javisst, men mer direkt mot det oreserverade stöd som patriark Kirill, den rysk-ortodoxa kyrkans ledare, gett Putin. En god troende opponerar sig inte, menar tydligen Kirill. En god troende protesterar inte, och en god troende tar anstöt – det är uppenbart av de utdrag från vittnesförhör som boken Pussy Riot! A punk prayer for freedom också innehåller – bara av själva ordet feminist.

De unga kvinnorna i Pussy Riot håller inte med. De vill inte ha sin tro definierad på det sättet, och det borde göra deras protest relevant för mängder av troende världen över.

Man hör ibland att moderata muslimer förväntas ta starkt avstånd från självmordsbombare och annat, men kanske mer sällan att kristna borde ta avstånd från Tea Party-rörelsen, folk som mördar abortläkare eller skickar gratulationskort till föräldrar som förlorat sina barn i aids. Och jag vet inte om de borde det heller: varför skulle de egentligen vara mer ansvariga för vad knäppgökar gör än andra? Även om jag tänker mig att de, som Pussy Riot, inte skulle vilja att knäppgökarna tog sig ensamrätten till att tala för den egna religionen?

Hans Ingvar Roth skulle kanske förklara det med sin liknelse om torget. De jag kallar knäppgökarna ställer sig mitt på det offentliga torget och skriker ut sina budskap. De mer moderata tycker kanske inte alls att deras egen tro hör hemma där. De kanske hellre pratar om den lite privat, i något hörn av torget, kanske i en egen lokal vid sidan om.

Bilden av torget – också rent bokstavligt på omslaget – återkommer i Roths bok Är religion en mänsklig rättighet?, men den är egentligen inte det allra mest centrala i boken. (Kanske borde den vara det.) Det är istället paragraferna om ”tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet” i olika deklarationer om mänskliga rättigheter – artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, men också till exempel artikel 9 i europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och friheter från 1950, och, ja, det finns flera.

Hur dessa rättigheter stötts och blötts genom tiderna ägnar Roth en hel del utrymme och energi. Då handlar det uteslutande om en politisk-filosofisk debatt. Hur det sett ut i verkligheten, hur så kallat vanligt folk tänkt och agerat får man inte direkt veta något om, vilket gör att jag har svårt att riktigt upprätthålla intresset för dessa avsnitt. Är man däremot ute efter en grundläggande redogörelse för hur filosofer och teologer, från tidigkristna teoretiker fram till John Rawls, Martha Nussbaum och Charles Taylor resonerat, ja, då har man hittat sin bok.

Själv tycker jag bitarna om rättigheternas gränstrakter är klart angelägnast. Vad händer när en persons rätt till religion krockar med en annans rätt att välja bort religion? Eller när den enes rätt till religion krockar med exempelvis den andres rätt till yttrandefrihet, att få kritisera religionen? Här för Roth också in rättsfall från bland andra Europadomstolen, exempelvis om slöjor och krucifix i skolor eller på offentliga platser, och där, mitt i de konflikter som faktiskt uppstår idag, tycker jag boken har sitt absolut största värde. Där hade författaren kunnat lägga betydligt mer krut.

En mer övergripande fråga är också mer evig (och fullständigt teoretisk): hade världen varit en bättre plats utan religion? Roth och hans filosofer vrider och vänder på det. Å ena sidan ingen attack mot World Trade Center 2001, inga mord på abortläkare, inga stridigheter på Nordirland eller Balkan. Å andra sidan ingen Martin Luther King, ingen religiös välgörenhet – och handlade inte konflikten på Balkan mer om etnicitet än religion ändå?

Jag vet inte. Jag tänker nog att man inte slår ihjäl sin granne och tar hans hus för att han är muslim, och man slår inte ihjäl sin granne och tar hans hus för att han är serb. Slår man ihjäl sin granne och tar hans hus så gör man det nog i slutändan för att man är ute efter huset. Allt annat är liksom mest … överbyggnad. Men då har jag kanske återigen en tendens att underskatta religionen?

Ella Andrén

Publicerad: 2013-08-01 00:00 / Uppdaterad: 2013-07-31 21:09

Kategori: Recension | Recension: #5328

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?