Recension

: Känslornas pekbok
Känslornas pekbok Hanna Albrektson
2012
Gilla böcker
7/10

Känslor som färgglada fåglar

Utgiven 2012
ISBN 9789186634261
Sidor 16

Om författaren

hanna-albrektsson
foto: Hanna Albrektson.

Hanna Albrektson är illustratör som jobbat med exempelvis Malmö Opera, dj med passion för vinyldisco, född 1977 och bosatt i Malmö.

Sök efter boken

Man kan vara rädd som en fågel, man kan vara glad som en fågel, man kan vara blyg, man kan vara jäktad, skrattig, nervös, cool, hysterisk, hängig, mätt, arg, trött, ledsen, lycklig. I Känslornas pekbok, illustratören Hanna Albrektsons debutbok, finns det fullt av fåglar med olika känslor.

Kan man recensera en pekbok? Jag vet inte. Här finns ju ingen handling, nästan ingen text. Men när jag i katalogen över höstens bokutgivning hittade Känslornas pekbok så tänkte jag inte på det – jag tänkte bara att det var en så underbar titel, och en så fantastisk omslagsbild med en uggla som kokar av ilska. Jag var helt enkelt tvungen att beställa recensionsexemplar. Så jag gör ett försök. Om inte annat kan jag försöka formulera mina känslor kring boken.

En bilderbok kan fungera på olika sätt. Den klassiska bilderboken är kanske den med bilder på föremål, och föremålets namn skrivet under. Boll. Bil. Båt. Konkreta substantiv. Saker som går att peka på, ta på. Men det behöver inte vara så. För en tid sedan bläddrade jag i Anna Höglunds Vad säger klockorna?, en pekbok på temat ljud. Ljud går inte att ta eller peka på. Känslor går inte heller att ta eller peka på, det är sådant som bara är. Sådant som känns. Inuti.

Albrektsons bilderbok har fågelbilder på varenda sida, men ingen text som säger ”fågel”. Fåglarna får istället gestalta olika känslor. Mot en vit bakgrund står en orange, glasögonprydd fågel (jag misstänker att en person som kan det här med fåglar skulle kunna artbestämma den, tyvärr är jag inte den personen) och är cool. På nästa sida biter en grön fågel av sig fjädrarna av nervositet. Bildernas klara färger är lockande och charmerande enkla, i en teknik som jag tror är någon sorts kollage-vattenfärgsgrej. Tydligt men inte övertydligt.

CoolSkrattig

Jag börjar fundera kring hur känslor gestaltas. Kring det här med kroppsspråk – kanske klyschiga och stereotypa kroppsspråk, kanske tydligt mänskliga. För fåglarna blir som små människor i sina sätt att visa känslor med vingar och näbbar (jag tror till exempel inte att ledsna fåglar gråter). Jag tänker att det är en fin idé att visa känslor, att göra det i pekboksform, för små barn som precis upptäcker vad det är som känns inuti huvudet eller kroppen. Samtidigt kan det vara ett problem att visa känslorna så enkla – som om man bara kan känna en känsla åt gången – och att göra en bild av känslan – som om allas känslor kändes likadana. Det är ett sätt att lära barnet att känna. Att känna normala känslor. Jag vet inte om det är nödvändigt eller förtryckande. Antagligen både och. Och jag vet inte om jag gillar det eller ogillar det. Antagligen både och. Det är såklart ingenting som författaren och illustratören till just den här pekboken skapar, men något som tydliggörs och som jag tänker på och känner av när jag läser.

Jag tänker också på vad som är en känsla. Det är inte helt självklart att klassificera exempelvis ”cool” och ”blyg” som känslor – ofta är de istället någon sorts alltid närvarande egenskaper som tillhör vissa
personer. Men jag gillar tanken att de är känslor – att det går att vara cool ibland och blyg ibland, att det är något som sitter i den egna känslan istället för i den identitet (som oftast getts till en av någon
annan).

Jag tänker mycket när jag tittar i Känslornas pekbok. Säkert tänker jag alldeles för mycket. Kanske borde jag känna mer (i och för sig är väl tankarna känslor och så, men ändå). Kanske borde jag bara låta mig bli glad och sprallig och peppad av de uttrycksfulla fåglarna, känna att jag blir lite kär i den skrattiga och den mätta, känna igen mig i den arga och trötta, känna att jag längtar efter att bli lycklig som de lyckliga.

Anna Nygren

Publicerad: 2012-09-18 00:00 / Uppdaterad: 2012-09-17 15:58

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4899

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?