Recension

: Ellen, Sorken och hemligheten
Ellen, Sorken och hemligheten Maria Frensborg
2012
Bonnier Carlsen
7/10

Krumelurer och andra barnsligheter

Utgiven 2012
ISBN 9789163869983
Sidor 122
Illustratör Tomas Nilsson

Om författaren

maria frensborg. Foto: Eva Lindblad Foto: Eva Lindblad.

Maria Frensborg är född 1974 och arbetar som gymnasielärare i svenska och engelska. Hennes debutbok Ellen, Sorken och hemligheten kom 2012.

Sök efter boken

Ellen och Sorken är två tjejer som inte vill bli vuxna. Därför har de bildat Krumelurklubben, där de träffas och skriver listor över vilka saker som egentligen är viktiga i livet (så att de vid risk för vuxenblivande ska kunna visa varandra listan och påminnas om att det inte är att jobba och städa, utan att samla fina stenar och hoppa i vattenpölar, som man bör prioritera i livet).

En dag följer Ellen och Sorken med på fest hos Ellens faster och hennes man. De är de enda barnen där, men de träffar en äldre släkting till Ellen som är barnslig fastän hon är sjuttio år – kanske har hon nyckeln till hur man fortsätter vara barn?

Det här är en rolig och saklig bok som på ett odramatiskt sätt skildrar barns relation till varandra och till vuxenvärlden. Ellen och Sorken funderar över världen men inte på något djupare, problemorienterat sätt, utan utifrån de vardagssituationer de ställs inför och hur man bäst hanterar dem för att ha det så bra som möjligt. De betraktar de vuxna omkring sig med milt överseende, och har helt enkelt tålamod med deras fixering vid världsliga saker och deras sätt att behandla barn som mindre vetande individer. Porträttet av Nelle, den vuxna som vågar vara barnslig, har jag lite svårare för, här blir det sökt vid flera tillfällen: tänk, vad tokigt att en vuxen kan gilla att hoppa i sängar!

Bokens styrka är att den lyckas skildra världen ur barnperspektiv – det är andra saker som gör intryck, betyder saker och ger upphov till tankar. Till exempel hur det ser ut på sätet man sitter på i bussen eller vad meningen egentligen är med att ha på sig klackskor. Det är Ellen själv som berättar, och till en början funderar jag över tonen hon har och om den funkar som en nioårings röst och tankar. Men efter ett tag lägger jag ner de tankarna, förmodligen beroende på att 1. ja, det funkar, och 2. det är inte så relevant om hon någon gång skulle använda sig av något uttryck som en verklig Ellen kanske inte skulle känna till. Det är en bok som vill vara rolig och spännande utifrån det vardagliga, och det lyckas den med.

Alice Thorburn

Publicerad: 2012-08-09 00:00 / Uppdaterad: 2012-08-08 09:47

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4843

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?