I inledningen av boken frågar sig författaren Malin Lundblad vad ”kändisskap” egentligen är, och ett möjligt svar finner hon i ett citat av 1800-talspoeten Lord Byron: förmånen att vara känd av människor du själv inte vet något om, och lika litet bryr dig om.

I sin bok Kändisjakten beskriver Malin Lundblad varför vi fängslas av kändisar, och hur vår hunger efter att veta mer om våra stjärnor ständigt ökar genom större tillgänglighet till de kända personernas liv. På ett lättsamt men sakligt vis går författaren igenom hur ett kändisskap bildades förr, i vår samtid och hur vi kan komma att se på berömmelse i framtiden. Hon talar även om vår ökade önskan att bli erkända genom att bli välkända (till varje pris), skillnader i kändisskap mellan Sverige och andra länder och vår mindre vackra fascination av en stjärnas fall. Läsaren får även möta många folkkära svenska stjärnor som till exempel Arne Weise, Charlotte Perrelli och Ola Rapace i intervjuer mellan de kärnfulla faktakapitlen.

Boken är en förvånansvärt filosofisk bok om ett uttalat ytligt ämne, där läsaren tillåts studera mänsklighetens intensiva intresse för kändisar (ett intresse som jag nu förstår bättre), kända personers åsikter om sitt kändisskap (nu förstår jag dem bättre) och ett möjligt svar på frågan till varför så många av oss vill bli kända i ett alltmer individualiserat samhälle (vilket jag nu har svårare att förstå, även om Malin Lundblad förklarar det tydligt:

kändisskapet är den ultimata bekräftelsen, det främsta tecknet på att man har lyckats och är någon.

Malin Lundblad tar upp vår internetålders nutidsfenomen där mediakarusellen snurrar på i en allt snabbare takt: tidigare fanns ett färre antal kändisar under en längre tid, medan vi i dagens snabba mediaflöde har stjärnor som dyker upp från ingenstans utan att ha gjort något särskilt och slocknar lika snabbt som ett stjärnfall bland andra i stjärnregnet.

Kändisskapet idag har även fått en annan betydelse. Kändisar förväntas dela med sig av sitt privatliv på ett mer intimt vis och vi går mot en alltmer pengastinn marknad då det gäller bevakning och regelrätt förföljelse av kändisar. De svenska intervjuade celebriteterna påtalar dock att detta fenomen inte är riktigt möjligt i vårt lilla Sverige.

Boken avslutas med en prognos av hur framtidens kändisskap kommer att behandlas. Många av de olika kändisteoretikerna har förhoppningar om att mediedrevet ska minska litet. I realiteten förutspår de dock fler dagsländor och färre riktigt stora långvariga stjärnor. Alltså kommer våra 15 minuter i strålkastarljuset troligen att förminskas till högst 7,5 minuter i framtiden. Kanske skulle det kunna leda till att vi försöker finna en motiverad anledning till vårt önskade kändisskap: att vi eftersträvar någonting mer varaktigt och en bekräftelse som ligger i att vara känd för en begåvning eller ett yrkesval istället för att bli känd för kändisskapets skull. Vår aptit efter att avguda personer vi inte personligen känner är dock en mänsklig faktor som vi inte kommer att bli av med.