Boken Vikingar: Saga, sägen och sanning är en egendomlig liten bok på endast 115 sidor (Adlibris anger 137, förlaget 144, dessa är dock blanka sidor) där författaren Tomas Blom försöker klämma in ett väldigt brett och omfattande område. Boken lever enligt min åsikt i realiteten upp till väldigt lite av vad titeln utlovar och jag har även svårt att ringa in vilken målgrupp den egentligen riktar sig till.

”¢ Det är inte sagoberättelser för barn, det är den dels för våldsam för, och dels är den skriven i faktaform snarare än sagoform.
”¢ Det är inte heller en roman, återigen då huvudparten av den är i någon slags faktaform.
”¢ Men, det är inte heller en faktabok, då det inte går att avgöra vad som är verkliga fakta och vad som är påhitt. Eller med författarens egna inledande ord ”En del kapitel innehåller bara rena fakta, men i vissa fall har jag valt att berätta mer fritt och lekfullt om personer och händelser. Jag har helt enkelt ibland låtit min fantasi ta mig med på en resa in i vikingatiden.”

Det märks … synd bara att det inte åtminstone angavs vad som var vad.

Vikingar består alltså av en samling kortare berättelser med mer eller mindre koppling till varandra, några vävs in i varandra, några är helt utan koppling till varandra och det känns inte som det finns en klar röd tråd utan det blir helt enkelt mest en samling korta berättelser av det. Boken saknar även all form av källangivelser och referenslitteratur.

Vinjetten till boken anger att författaren är skribent för tidskriften Populär Historia, och berättelserna ligger innehållsmässigt i samma linje som denna, tyvärr utan de illustrationer tidskriften oftast lockar sina läsare med.

I tillägg känns det som det i en del kapitel görs små försök att analysera materialet, ytligt visserligen med tanke på det korta sidantalet (19 skilda berättelser på 115 sidor), men i vissa fall som t.ex. det om Ibn Fadlan bara återberättas helt okritiskt, eller som i kapitlet ”Asa-Tor som drag-queen” görs en återberättelse av Trymskvädet fast med författarens egna ord. Kapitlet ”Bärsärkar – vikingatidens värstingar” känns (även om det är avsiktligt eller ej) för mig som precis läst Britt-Mari Näsströms bok Bärsärkarna – vikingatidens elitsoldater som en snabbrecension på 6 sidor av innehållet i Näsströms bok.

Att läsa ut boken gick på några timmar på en annars tråkig flygresa men jag funderar efteråt en gång till på vem den tilltänkta målgruppen kan vara. Historiska Media skriver inget om det, men Adlibris anger den i grupperna ”Historia & Arkeologi” samt ”Barn & Ungdom”, jag vet inte men får anta den sistnämnda är mer korrekt.

Det inledande kapitlet ställer frågan ”Vad vet vi om vikingarna?” Mig personligen gav den i vilket fall absolut ingenting nytt, men den har åtminstone ett snyggt omslag (som för övrigt är taget direkt från omslaget till Charlie Christensens tecknade seriealbum Röde Orm, med vissa detaljer retuscherade och med annan färgläggning).