Recension

: The Lovely Bones
The Lovely Bones Alice Sebold
2009
Picador
5/10

Do you wanna feel my bones? It´s only natural

Utgiven 2009
ISBN 9780330466615
Sidor 328
Först utgiven 2002
Språk engelska

Om författaren

Fotograf: Rebecca Sapp

Den amerikanska författaren föddes den 6 september 1963. Hon har skrivit den självbiografiska boken Efter våldtäkten, den bästsäljande Flickan från ovan (The lovely bones på engelska) och senast Månvarv.

Sök efter boken

Now a Major Motion Picture, står det överst, med feta bokstäver, tvärs över pocketen jag valde lite på måfå i den där affären som bara säljer pocketar. The International Bestseller står det längst ned. Två sådana påpekanden på en och samma bok, och ändå köpte jag den? Jodå. Och på baksidan meddelas det även att filmen, som just haft premiär i USA är regisserad av Peter Jackson. Japp, han som gjorde King Kong. Tur man inte längre låtsas vara kulturell utan kan köpa en bok bara för att man vill unna sig något och för att det är en sådan bra titel. The Lovely Bones, det har en fin gungning och något lite gotiskt över sig.

En debutroman som blev en stor succé, lite överraskande för förlaget. De hade räknat med att som mest sälja 20 000 ex. Nu blev det en hel del mer än det, och en plats på ”The New York Times” bestseller-lista. Och en film av Peter Jackson, som sagt.

Jag gillar den när jag börjar läsa, det gör jag verkligen. Jag läser och läser och grips av den där bokslukarbacillen som gör att jag inte vill sluta läsa, men inte heller vill att boken ska ta slut. Det är ingen överraskning att det blev en film, boken i sig själv är filmisk och lite drömsk. Läsaren introduceras till nya bilder, nya scener på ett sätt som inte skulle kännas främmande i ett filmmanus.

Jag sitter bredvid Susie i hennes himmel och ser ned på jorden med henne, följer hennes blick och vakar med henne, vakar över dem som är kvar. Alla har en egen himmel, man väljer lite själv hur den ska bli. Som en fortsättning på det liv man hade, och det känns trösterikt. Det har inte så mycket med några religiösa föreställningar om livet efter detta att göra. Det är ganska vanligt, men trivsamt.

Men sen är det som att boken vill för mycket, den vill så gärna att jag ska känna en varm känsla i bröstet och den vill att jag ska veta att allt ordnar sig, allt blir bra till slut och det är där det spårar ur. Det blir så väldigt kletigt och sockersött och tillrättalagt. Och jag avslutar boken med en hinna av sött klet över mina tänder, lite sur i magen och jag önskar att jag inte läst de sista femtio sidorna. Därför kan betyget tyvärr inte bli högre än en femma.

Do you wanna feel my bones?

Anna Larsson

Publicerad: 2009-12-18 00:00 / Uppdaterad: 2009-12-17 11:31

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3557

2 kommentarer

Jag plockade upp boken på måfå ur en bokhylla hemma hos min nuvarande fru för ganska exakt sex år sen. Den må ha ”tour de force” stämplats av The Guardian eller New York Times på omslaget, men så är det ju liksom alltid och betyder ibland föga. Och så läste jag på baksidan, och så tänkte jag, å nä va jobbigtå det låter jobbig och smetig å… Så började jag läsa och slutade inte att läsa förrän boken var slut. Så jävla jävla bra. Gråtansvärt bra. Och inte ens är det Sebolds debut (det var Lucky). Anna, det du recenserat låter ju mer som Peter Jacksons misslycakde adaption än boken. Säkert att du läst och inte tittat?

daphonie Oregistrerad 2009-12-20 00:05
 

:) Ja, det är alldeles säkert. Ang debut, my mistake…

Anna Larsson Redaktionen 2009-12-20 18:29
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?