Utgiven | 2008 |
---|---|
ISBN | 9789171398246 |
Sidor | 192 |
Medförfattare | Staffan Ulfstrand |
Brutus Östling är en fåglarnas paparazzofotograf. Han fångar dem i deras mest intima situationer, men även när de pucklar på varandra. Vi får också bevittna ond bråd död, men även döden blir på något sätt vacker.
En del bilder får mig att tänka på den tyske målaren Caspar David Friedrich – det måste vara något med den eleganta ljusbehandlingen. Andra fotografier har en antydan till japanskt träsnitt.
Men det bästa med Östlings fotografier är hans förmåga att skildra fåglarna som individer. Där är den sura lilla gulsparven och den malliga dubbelbeckasinen. Den nybadade blåkråkan betraktar argt den påträngande fotografen, medan havsörnarna bara slåss i godan ro utan att ha någon koll på omgivningen.
Medförfattaren Staffan Ulfstrand, professor emeritus i zooekologi, gör boken än mer oundgänglig. Han belyser till exempel teorin om att det även inom samma art kan finnas en del fåglar som är tillbakadragna och andra som är framfusiga. Bägge sinnelagen behövs nämligen för artens välgång.
Han förklarar också varför fåglar av hankön är så färggranna. Hanen försöker imponera med sina företräden, bröstar och kråmar sig, och honan väljer och vrakar utan att göra så mycket väsen av sig. Detta sker i fågelvärlden med baktanken att den som har praktfull fjäderdräkt också har bra arvsanlag och kan föra släktet vidare.
Och var det någon som trodde att örnar var duktiga jägare och att ugglor är speciellt kloka? Fel, fel, fel! Örnen är en ganska tafflig jägare och de klokaste fåglarna är korpar, skator och kråkfåglar.
Östling har återigen flyttat fram positionerna för hur nära man kan komma fåglarnas vardag. Detta är hans femte fotobok sedan 2005. Det är bara att häpna och njuta, och samtidigt lära sig lite om fåglarnas liv och död.
Publicerad: 2008-12-21 00:00 / Uppdaterad: 2014-06-24 22:19
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).