Recension

: Min förlorade oskuld
Min förlorade oskuld Emma McLaughlin & Nicola Kraus
2008
Bra Böcker
7/10

Fånge i det förflutna

Utgiven 2008
ISBN 978-91-7002-706-2
Sidor 333
Orginaltitel Dedication
Översättare Helena Prytz

Om författaren

”Min förlorade oskuld” är den här författarduons tredje bok tillsammans. Deras debutroman ”En nannys dagbok” som är baserad på egna upplevelser blev en stor succé och har filmatiserats med Scarlett Johansson i huvudrollen. Författarna bor och arbetar i New York.

Författarnas hemsida

Sök efter boken

Kate Hollis har ett bra liv. Hon har en bra karriär, goda vänner och ser bra ut. Utifrån sett är allt som det ska, men inuti är hon fortfarande samma tjej som blev lämnad utan ett ord till förklaring elva år tidigare. Inte blir det bättre av att hennes ex-pojkvän Jake Sharpe numera är superstjärna och att hans låtar om deras kärleksliv spelas i princip överallt.

När hennes barndomsvän Laura ringer mitt i natten för att berätta att Jake har återvänt sätter sig Kate på ett flygplan, klädd i bara pyjamas och vinterjacka, på väg till sin hemstad i Vermont. Målet är att konfrontera Jake och få honom att ångra hela sin existens.

Men livet är aldrig så svartvitt och enkelt. Kate gör inte bara en geografisk resa utan reser även bakåt i tiden. När hon återvänder till sitt barndomshem och flickrum blir hon plötsligt Katie igen, med allt vad det innebär.

Boken är skriven med två linjära tidslinjer. Vartannat kapitel utspelar sig i nutid och vartannat utspelar sig under Katies tonårstid. Det är ett grepp som gör att författarna lyckas hålla uppe ens intresse och nyfikenhet. Läsaren vet inte vad som egentligen hände, och de små ledtrådar som ges gör att man bara blir mer nyfiken. Berättarstilen gör också att man bättre förstår varför Kate inte kan släppa taget om det förflutna.

Författarna skriver mycket inkännande om hur det är att växa upp och om att återvända till sina rötter. Jag tror att de allra flesta kan känna igen sig i mycket i boken. Trots att jag växte upp i ett annat land och är några år yngre än Kate så vet jag att jag gjorde det.

Den här boken lyckas verkligen visa gråtonerna i livet. I början av berättelsen är det lätt att kategorisera Jake som en stor skitstövel och känna irritation över Kates oförmåga att gå vidare, men efter hand växer en mer nyanserad bild fram.

Sofia Luthman

Publicerad: 2008-12-05 00:00 / Uppdaterad: 2008-12-05 00:00

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3129

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?