Recension

: Absurdistan
Absurdistan Gary Shteyngart
2007
Natur och Kultur
2/10

Ett utmärkt exempel, tyvärr

Utgiven 2007
ISBN 9789127114357
Sidor 383
Orginaltitel Absurdistan
Översättare Nille Lindgren

Om författaren

Gary Shteyngart föddes 1972 i Leningrad, men emigrerade senare med sina föräldrar till USA. Idag är han bosatt i New York. Shteyngart debuterade 2004 med ”Den ryske debutantens handbok”.

Sök efter boken

Jag tänker mig att trista läsupplevelser ibland kan sammanfattas med att verket misslyckas med vad det försöker vara. Att det satsar på en sak men inte når dit. Att det utger sig för att vara något men inte lever upp till det, att det vill men saknar kapaciteten. Ett slags löfte verkar utlovas via antingen innehållet eller form- och stilregler, men det infrias inte. Man kan läsa utan att skratta, men ändå förstå att en komisk effekt varit avsedd. Ett utmärkt exempel på problematiken försök-misslyckande är Gary Shteyngarts roman Absurdistan. USA-ryske Shteyngart debuterade 2004 med Den ryske debutantens handbok och lär därefter ha liknats vid en rad framstående namn, som Kafka, Nabokov och Woody Allen och kanske kan debutromanen vara något att ha, men Absurdistan är det inte.

Vad Absurdistan försöker vara: en burlesk, liksom "tokig", och rafflande historia vars djupare bottnar berör världspolitik, globalisering och kulturell identitet.

Vad Absurdistan är: en tröttsam och desperat historia med ett otal förvirrade intriger, vars djupare bottnar har långt fler fokus än vad författaren kan hantera.

Huvudpersonen, trettioårige Misja Vainberg, är en bortskämd och gravt överviktig ryss med ett, innerst inne, gott hjärta. Efter att den förmögne fadern mördat en amerikan vägras Misja inträde i USA och därmed även flickvännen. Ett falskt pass och omvägen via Absurdistan ska föra Misja till väst, men konflikt utbryter i den lilla öststaten och hinder uppstår. Här följer härva efter härva av förvecklingar i ett korruptionens mecka och scen efter scen av karikerade nationaliteter, ändlösa lyxmiddagar och samlagsskildringar som går ut på att betona huvudpersonens fetma.

Att Misja får ihop det med romanens djupt porriga kvinnor är lika otrovärdigt som det är svårsmält – man unnar det honom inte. Det är han för löjlig och tafatt för. Att han är ghettoromantiker och citerar västkustrap gör honom inte charmigt patetisk eller tragikomisk, det är bara rakt uppochner pinsamt. Att han egentligen vill väl och är sårbar och osäker och naiv trots sin förmögenhet gör honom inte ett dugg mer sympatisk. Istället framstår han som ett barn som låtsasgråter för att få sin vilja igenom. Och så alla dumma halvfigurer till karaktärer som bara fladdrar förbi, alla låga fetmakomiska poänger, alla plötsligt sökta vändpunkter som bara ökar den berättartekniska oredan. Och att sedan försöka täcka omfattande frågor om öst- och västidentitet, sekularism, ekonomisk makt och moraliska skyldigheter, kulturrelativism, krigsrapportering och mycket mycket mer – det här fungerar bara inte. Det vill sig inte, det gör sig inte, det rinner mellan fingrarna på Shteyngart och han låtsas inte ens om det.

"Det här är en bok om kärlek", inleds romanen. Det är det inte alls. Absurdistan är en bok om både för mycket och ingenting och det förvånar mig att man överhuvudtaget marknadsför den.

Textutdrag (Visa/göm)

Johan Wirdelöv

Publicerad: 2008-02-20 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-02 23:31

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2819

6 kommentarer

Oj, då. Och jag som tänkte läsa den då jag hört en massa gott om den, fast det kan ha varit av recensenter/journalister som inte läst boken innan.

stephan a Oregistrerad 2008-02-20 05:25
 

Men den lyckades ändå få en hel 2:a i betyg, trots totalsågningen…?

S Oregistrerad 2008-02-20 10:11
 

Utsökt!

Niklas Oregistrerad 2008-02-20 12:20
 

S, "en hel 2:a"? Du får det att låta som om det vore mycket.

Niklas, jag förstår inte om du menar att det är boken eller recensionen som är utsökt. Om det är boken får du gärna bli lite mer utförlig.

Johan Wirdelöv Redaktionen 2008-02-20 18:10
 

Det är svårt att blunda för recensentens oförståelse för judisk intellektuell kultur, med alla dess självironiska poäng och dubbla bottnar, när man läser en sådan här missunnsam recension.

U Oregistrerad 2008-02-20 18:52
 

Jag säger ocksá: Ojdá! Jag köpte boken förra veckan och ska precis börja läsa den. Hade sett framemot det. Titeln gjorde mig intresserad. Hade aldrig hört talas om varken författaren eller boken. Undrar vad jag kommer att tycka…

Louise Oregistrerad 2008-03-15 13:05
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?