Recension

: Om det regnar när du kommer till Istanbul
Om det regnar när du kommer till Istanbul Henrik Nilsson
2007
aura latina
9/10

Innan vi regnar ned

Utgiven 2007
ISBN 9197544558
Sidor 37

Om författaren

Fotograf: Jeffery Richt

Med ”Nätterna, Verónica” debuterade litteraturkritikern och journalisten Henrik Nilsson som skönlitterär författare. Efter flera år i Lissabon bor han nu åter i födelsestaden Malmö.

Författarens hemsida – Henrik Nilsson introducerar sig själv på inte mindre än fem språk.

Sök efter boken

ikväll bestämmer du inte över livet, livet bestämmer
inte över dig: allt är en ömsesidig överraskning

Ungefär så, som malmöiten Henrik Nilsson skriver mot slutet av Om det regnar när du kommer till Istanbul, skulle jag besvara frågan: varför reser du?

Hans korta långdikt, behagligt uppdelad i tvåradiga, till versmått obundna, strofer, trippar sig fram på tå i ett regnigt och mörkt Istanbul, och fångar den samtidigt lycksaliga och dystra känslan av att färdas: känslan av att vilja se allt, att vilja stiga på alla färjor, att känna med alla människor och all tid, och samtidigt leva mitt i det obegripliga.

Det är inte turismen han beskriver. Det är ett tillstånd, som gärna uppträder under resor. Ett tillstånd där regn och mörker skänker världen ett filter och en stämning omöjlig att iklä ord. Precis detta outsägliga stannar Henrik Nilsson vid, och låter Gunnar Ekelöfsk.

just i det ögonblicket, när du går under platanerna
på väg mot Besiktas, finns det något som varken

kan redovisas eller undanhållas, något som har med
avståndet till den andra stranden att göra

något ojämförligt, något som inte låter sig avtecknas

Naturligtvis är detta i grund och botten en resa in i existensens essäns, men associationsrikedomen imponerar och Henrik Nilssons ton är så säker och följsam att jag knappt kan hitta några invändningar.

Jo, en sak, men där har säkert andra redan varit och snokat: det heter "fylld till brädden", inte "till bredden".

Dikten avslutas euforiskt och vemodigt genom att duet – texten är ett enda långt imperativ – uppmanas att uttala det där outsägliga, "du har något att säga dig själv som bara kan sägas när det har blivit mörkt i Istanbul", och i samma ögonblick konstaterar Nilsson att det kommer att fortsätta regna i staden:

regna tills regnet blivit din enda instruktion

regna tills allt du har förlorat lyser
regna tills du själv har blivit regn.

Jonas Gren

Publicerad: 2007-11-16 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-15 08:37

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2699

3 kommentarer

Okej att det här är en kort bok och en dikt – men ändå lite tråkigt att du skriver ordagrant hur den slutar.

Robert Oregistrerad 2007-11-16 07:59
 

Men herregud. Det är ju ingen spoiler direkt. Dessutom var det inte slutraderna utan "mot slutet", vilket kan betyda litet vad som helst egentligen.

Sanne Oregistrerad 2007-11-16 20:40
 

en av dem finaste böckerna jag har läst

Helena Oregistrerad 2012-12-22 16:19
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?