Recension

: Sonetter
Sonetter William Shakespeare
2006
Augusti
6/10

Går det att såga Shakespeare?

Utgiven 2006
ISBN 9185301086
Sidor 180
Orginaltitel William Shakespeare's Sonnetes
Översättare Lena Nilsson

Om författaren

William Shakespeare föddes 1564 i Stratford-upon-Avon och arbetade som skådespelare och dramatiker i London. Han dog 1616. Många av hans dramer hör till världens mest spelade och filmatiserade. Dessutom är han känd för sina sonetter.

Shakespearesällskapet – Det litterära sällskapet tillägnat dramatikern. Information, artiklar och knepiga quiz.

Sök efter boken

"Shall I compare thee to a summer's day?"
"To be or not to be…"
"A horse! a horse! my kingdom for a horse!"

Ja, många är de citat som Shakespeare lämnade efter sig. Denne "gigant bland giganter" har gjort ett sådant intryck på eftervärlden att även om man skulle vilja, är det inte lätt att sabla ner något han har skrivit. Det är dessutom svårt att bara läsa hans dikter och få en spontankänsla för dem, eftersom språket har utvecklats såpass, att man behöver ha en förkärlek för riktigt gamla stavningsformer för att ens kunna ta till sig dem. Undertecknad, som ändå har denna förkärlek, tycker däremot att många av dessa sonetter är i klass med texterna i Melodifestivalen.

Det märks att det är en något äldre person som uppskattar svenskans ordvindlingar och synonymer som här har översatt och tolkat Shakespeare. Visst använder hon ett modernare språk än t.ex. Selma Lagerlöf och C.M. Bellman, men inte är det dagsfärsk svenska. Språket flyter trots det bra. Inte perfekt, men bra. Det är ju ändå sonetter, språket är mycket mer inlåst här än i friare poesiformer: sonetten måste hålla sig till de fjorton raderna per dikt och rimma på bestämda ställen – men måste Nilsson för den skull använda rim som "sött" efter "rött"?

Lena R. Nilsson gör egentligen sonetterna en större tjänst än de förtjänar. Tolkningen är gjord med poetisk frihet; flera gånger avviker Nilsson naturligtvis från originalet, men ibland reagerar jag på hur stor frihet hon tar sig, exempelvis i nummer 40, eller som i nr 58, där originalets Gud har blivit Amor i den svenska tolkningen. Frågan är om Nilsson sitter inne med kunskaper om texterna som inte skrivs ut, ens i bokens fåordiga kommentarer, eller om hon helt enkelt utnyttjar den poetiska friheten väldigt mycket, ihop med det faktum att Shakespeare knappast lär protestera mot tolkningen. Det hade hjälpt upp boken som helhet ifall läsarna hade fått fler kommentarer om ordvalen och språket. Nu tycks Nilsson ofta ha tagit fasta på de ganska klichéfyllda vändningarna i originalet och ha hittat motsvarigheter på svenska, ibland följande tätt inpå Shakespeare, ibland med tankarna helt på andra håll.

De som verkligen är poesiintresserade och gärna romantiskt lagda kan nog uppskatta dessa tolkningar, men de som bara älskar estradpoesi i den form vi lärt känna på Poetry slam-tillställningar känner mossan växa redan vid de första meningarna.

Det är ju ofta så att man halkar in på en författare via sitt modersmål, för att se'n kanske försöka läsa originalet. Svenskan här är ändå lättare än en flera hundra år gammal, rimmad engelska, vilket gör att man enklare kan förstå dikterna.

Kan Lena R. Nilssons översättning få fler att läsa 1500-talsengelskan i originalet, för att kanske sedan gå tillbaka till Shakespeares ursprung i såväl antika som andra källor, så är det gott nog.

Textutdrag (Visa/göm)

Irene Elmerot

Publicerad: 2007-02-23 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-30 01:39

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2400

5 kommentarer

Kreativa styckebrytningar på slutet.

Din svenskamamma Oregistrerad 2007-02-23 09:42
 

jag föredrar sven christer swahns översättning. den finns dessutom på bokrean i en inbunden bok illustrerad med fina akvareller av ulf lundell.

sandra Oregistrerad 2007-02-23 16:44
 

"illustrerad med fina akvareller av ulf lundell"?!

jag sprängde just en humorsäkring.

andres loco Oregistrerad 2007-02-23 18:33
 

Skönheten ligger betraktarens öga, Andres Loco. Och skulle det vara så att läsare här är på jakt efter Shakespeares sonetter med Lundells illustrationer på bokrean så ska man fråga efter titeln "Mer än hennes mun"

Magnus Oregistrerad 2007-02-26 17:13
 

Stavningen i 1600-talets engelska skiljer sig väl inte så mycket från nutida engelska. Engelsmännen är konservativa. Däremot hade ord och uttryck andra betydelser på 1600-talet. Så man måste helst läsa en kommenterad upplaga, för att förstå alla nyanser.

Karl Oregistrerad 2007-07-05 21:22
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?