Utgiven | 2006 |
---|---|
ISBN | 9172992123 |
Sidor | 195 |
My träffar bara sin storebror på helgerna, för han går på gymnasiet i en annan stad. I veckorna är det bara hon och mamma hemma och mamma vet man ju aldrig riktigt vilket humör hon är på. Ligger hon i sitt rum med neddragna gardiner eller är hon uppe och jobbar?
- Hur är det med morsan då? Åska, regn eller solsken?
- Det är nog moln men kan komma lite sol.
Robin och jag brukar prata om mammas humör som man pratar om vädret.
Det är ett bra sätt att prata om svåra saker på.
Robin är en sådan där storebror som alla tycks känna till, han är en person som man lägger märke till. My, som är mycket yngre än sin storebror, nio år närmare bestämt, vet att det inte är så ofta som han har tid att hitta på saker med henne, men hon hoppas alltid att just denna kväll ska bli en sådan kväll där de kanske hyr en rolig film eller gör någon utflykt.
I skolan är det inte så kul, Alma och Linnea verkar sällan vilja leka tre, så My är mest för sig själv, tills hon en dag börjar snacka med Kasper som också är utanför gemenskapen i klassen. My är en tapper tjej, som inte klagar, fastän det är ganska ensamt i hennes tillvaro. Boken berättas konsekvent ur hennes perspektiv, My är berättarjaget. Ibland flätas tillbakablickar in i boken (då kursiveras texten) glimtar från tidigare barndomsår, bakgrundsfakta som förklarar varför relationen mellan Robin och mamman är så ansträngd till exempel.
Språket känns ibland lite väl vuxet, som när My säger att hon föredrar något framför något annat, det ger ett lillgammalt intryck och det förstärker bilden av en tjej som får ta mycket ansvar för andras känslor och kanske inte i så hög grad uttrycker sina egna känslor.
Så en dag händer det som inte får hända. Hela tillvaron vänds upp och ner. Mitt upp i alltihopa dyker den sedan länge frånvarande pappan upp. Det blir en berättelse om sorg, hur tillvaron liksom stannar upp och inte alls är sig lik, hur mödosamt det kan vara att fortsätta leva sitt liv som förut när man hela tiden är medveten om att det aldrig någonsin blir som det en gång var.
Det här är en allvarlig bok, som griper fatt i flera tema på en gång. Huvudtemat blir själva sorgeprocessen med alla dess obesvarade frågor.
Publicerad: 2006-11-06 00:00 / Uppdaterad: 2011-03-06 11:05
En kommentar
fantastisk bok , rekomenderar för alla med bra lus punkt.
En av de bästa bökerna jag någonsin läst.
bra bok =)
ps. väldigt sorlig bok.
#
Kommentera eller pinga (trackback).