Recension

: Fallet avslutat
Fallet avslutat Michael Connelly
2006
Norstedts
5/10

Dags att hänga upp hölstret, Harry

Utgiven 2006
ISBN 9113015265
Sidor 399
Orginaltitel The Closers
Översättare Eva Larsson

Om författaren

Fotograf: Ulla Montan

Deckarförfattare, född i Philadelphia 1956, bosatt i Los Angeles. Största inspirationskällan är och förblir Raymond Chandler.

Michael Connelly – Författarens officiella, välfyllda sajt.

Sök efter boken

Man måste veta när det är dags att sätta punkt. När det är dags att slänga favvoskorna som gör fötterna blöta när det regnar, luktar illa och har sulor som glappar mer än Linda Bengtzing. Men som är så sköna och var så snygga en gång i tiden.

Såklart det är svårt, men det måste göras. Jag tycker att det är hög tid för Connelly att låta Harry Bosch gå i pension på riktigt nu. Trodde det hade skett, men vips! är Harry trött på pensionärslivet och snäll som han är låter Connelly honom komma tillbaka till LAPD. Få tillbaka sin polisbricka och jobba med favvon Kiz Rider igen. Nu jobbar de på "cold case"-enheten, något som kan verka ofarligt men som givetvis innebär politiska förvecklingar och korruption på hög nivå. För ingen trodde väl att något förändrats inom LAPD under Harrys bortavaro?

Samspelet mellan Harry och Kiz funkar perfekt, som alltid, men det här känns verkligen som en mellanbok. Förutom återkomsten till yrkeslivet har inget hänt i Harrys liv; dottern och mamman, pokerproffset Eleanor Wish bor fortfarande hundratals mil bort och ingen ny romans finns i sikte.

Inte heller Kiz har mycket att berätta. Hon har flyttat ned från prestigefyllda sjätte våningen i Parker Center, men varför egentligen? Kan det ha något att göra med den nye chefens vilja att bli av med Harrys gamle ärkefiende polischef Irving? Hur många sidor ska det ta innan Harry fattar att han bara är en bricka i ett politiskt spel? Ganska många, tyvärr. Hur många sidor tar det innnan läsaren fattar samma sak? Inte fullt lika många. Tyvärr. Om Kiz privatliv får vi inget veta. Det har alltid varit en svaghet i Bosch-serien, bifigurerna är just det, bifigurer. Deras syfte är endast att fungera som bollplank för Harry.

Det är klart att det inte är en dålig deckare, det är Connelly inte kapabel att åstadkomma, men det känns som att figuren Harry Bosch just nu är urvattnad och urkramad. Det vore kanske bäst om han fick gå i pension igen. På riktigt den här gången.

Textutdrag (Visa/göm)

Anna Larsson

Publicerad: 2006-09-29 00:00 / Uppdaterad: 2006-09-29 00:00

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2197

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?