Leonid Tsypkin sitter på ett tåg mellan Moskva och Leningrad (ty detta utspelar sig på den tid då Ryssland var Sovjetunion). Han reser i Dostojevskijs fotspår, fast han måste stanna i Leningrad i stället för att följa sin idol ut i Europa (ty detta utspelar sig på den tid då Ryssland var Sovjetunion). I stället […][...]

Det verkar ha gått en trend i att skriva ”svarta böcker” under senare år. För något år sedan kom Kommunismens svarta bok. Tidigare i år släpptes storföretagens dito. Och nu har också Kolonialismens svarta bok kommit på svenska. Man bör väl se den här boken som ett svar på, eller kanske (som redaktören försöker hävda […][...]

Vi vill fira att vi i höst fyller 5 år. Ja, det är svårt att fatta det, men så är det. Det har alltså gått hela fem år sedan vi publicerade vår första bokrecension. Mycket har hänt sedan dess. Alltför mycket för att sammanfattas på några rader här. Men från en blygsam skara besökare varje […][...]

Många fattiga människor runt om i världen dör på grund av sjukdomar som lätt skulle ha kunnat botas, om omvärlden hade brytt sig. Andra sjukdomar – som i dagens läge inte går att bota, exempelvis hiv/aids – sprids i en hisnande takt i många fattiga länder därför att omvärlden inte bryr sig där heller. Eller […][...]

Sara Lidman (1923-2004) skriver med ett fantastiskt rikt och härligt språk, ett mustigt språk som inte är likt något annat du tidigare läst. Språket drar dig in i en annan värld, det retas med dig och berättar historien om det fattiga och karga Västerbotten i början av 1900-talet. Bor man i Västerbotten tillhör det ens […][...]

Time Magazines nätversion har i dagarna listat de 100 bästa engelskspråkiga romanerna sedan 1923. Det år då tidsskriften grundades. Listan är inte rangordnad utan den redovisar titlar från a till z. Ett litet smakprov: "The Adventures of Augie March" Saul Bellow "All the King's Men" Robert Penn Warren "American Pastoral" Philip Roth "An American Tragedy" […][...]

Jag gillar inte uttrycken "dussindeckare". Det förminskar författarens prestation, utmålar läsaren som mindre vetande och används ofta när man vill markera sin överlägsna litterära smak. Som för att understryka att inte nog med att det är en deckare, vilket självklart innebär att det rör sig om underhållningskultur i klass med Paradise Hotel, utan det rör […][...]

Hur kommer det sig att många av de länder som är allra mest rika på olika naturresurser – som exempelvis Brasilien, Indonesien, Kongo eller Nigeria – samtidigt är så oerhört fattiga i ekonomisk mening? Varför är det så att samtidigt som många av de här länderna har en nettoexport av råvaror till många av de […][...]

När amerikaner skriver om världen verkar det allt för ofta inte finnas mycket att säga om någonting som ligger utanför USA:s gränser. Så också med den här boken, om ”världens” vattenresurser. Kanske är det ambitionen från redaktören och de bidragande författarna att verkligen beskriva situationen runt om i världen? I så fall misslyckas de tämligen […][...]

Idag är det 10 år sedan den nigerianska människorätts- och miljöaktivisten Ken Saro-Wiwa avrättades. Hans, och åtta meddömdas, brott var att han hade vågat trotsa ett av världens största oljebolag, Shell, och dess agerande i Nigeria. Den dåvarande militärdiktaturen i landet var inte intresserade av några kritiker som hotade landets exportinkomster, och därmed de stora […][...]