Det vore dårskap att tala om mina egna tankar. Svimfärdig vacklade jag till den motsatta väggen. För ett ögonblick förblev polismännen i trappan orörliga, slagna av yttersta skräck och bävan. I nästa ögonblick arbetade ett dussin stadiga armar vid väggen. Den föll ner. Liket, redan mycket förruttnat och betäckt med fläckar av levrat blod, stod […][...]























