Recension

: Mitt första liv
Mitt första liv Bodil Malmsten
2004
Modernista
9/10

”Den som gudarna älskar dör inte”

Utgiven 2004
ISBN 9188748774
Sidor 232

Om författaren

Bodil Malmsten
Foto: Stefania Malmsten

Bodil Malmsten (1944-2016) fick sitt genombrott som författare 1984 med diktsamlingen Damen, det brinner! Under flera år levde och verkade hon i Frankrike. Hon har givit ut ett stort antal böcker och rönt framgång som prosaberättare och dramatiker.

Sök efter boken

Att berätta en historia är en konst. Att dessutom göra det bra kräver än mer av den som försöker. Bodil Malmsten kan berätta historier och när det görs så görs det med briljans. Inga viktiga trådar blir hängande mer löst än de borde och hela berättelsen kryper fram på det sätt som min farfars berättelser gjorde när han berättade för mig.

Mitt första liv handlar om livets väsentligheter, det vill säga om uppväxt, om att äta upp och om hur överlägset Mormodern och Morfadern tog till vara på livet i byn Bjärme. När dessa saker berättas så görs det med en väl avmätt blandning av minne och fiktion. Men som Bodil i boken kommenterar så är det alltid svårt med minnen. De är ju så personliga och det är väldig sällan som någon annan känner igen sig i ens minnen och därför är det lika bra att inse att de minnen man har redan är dramatiserade.

När den fantastiska skolmatsbespisningen kom till skolan så serverades chokladsoppa med kaviarsmörgås. Berättaren bestämmer sig för att kontrollera sitt soppminne och talar med sin syster. Systern menar att den soppan inte alls serverades i veckorna utan endast på lördagar. Att rättens förekomst är det som fascinerar mig som läsare spelar ingen roll. Minnen gör sig bäst overifierade, speciellt om de utgör en del i en bra historia.

Eftersom boken är skriven som om olika minnesbilder fått fogas till varandra så blir det både det svåra och det soliga som kommer fram. Barndomens lycka men också svårigheter fogas samman med tonårens fasor men utan att någon av åldrarna kommer i kläm. Det är lite av varje som kommer fram, helt enkelt, och det är en stor tillgång i Mitt första liv.

Jag gillar skarpt Bodil Malmstens sätt att berätta. Hon gör det med friskhet och på samma sätt som talade berättelser berättas. Den ena mer intressanta anekdoten läggs till den andra och boken går bra att läsa som novellsamling.

Tilläggas bör ju naturligtvis att jag känner en stor samhörighet med människor som har vuxit upp på landet och som kan mjölka kor. I det här fallet så tror jag inte att just detta faktum har grumlat mitt omdöme. Mitt första liv är en mycket bra bok som gärna kan läsas flera gånger. Speciellt delarna om morfadern.

Textutdrag (Visa/göm)

Åsa Pettersson

Publicerad: 2004-12-26 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-23 14:02

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1479

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?