Recension

: Den bensamlande människan
Den bensamlande människan Annelie Edvardsson
2004
Wahlström & Widstrand
6/10

Ett varsamt sökande efter döden

Utgiven 2004
ISBN 9146203818
Sidor 54

Om författaren

Fotograf: Cato Lein

Annelie Edvardsson är född 1960 och bor i Gislaved, där hon tillsammans med sin man driver ett litet vattenkraftverk och en fiskodling. Hon har arbetat som reklamansvarig, barnskötare, elevassistent, bildlärare, dekoratör och textilformgivare. Sedan ett antal år har hon ägnat sig åt skrivande och har gått på olika skrivarutbildningar. Hon har medverkat med dikter i Ordfront Magasin och BLM. ”Den bensamlande människan” är hennes debut.

Annelie Edvardsson – På bokförlaget kan du läsa Annelies text om bl.a. svenska fornminneslagen samt tankar om sin diktsamling.

Sök efter boken

1800-talets senare hälft bar med sig gigantiska förändringar i människans självsyn. Darwins Om arternas uppkomst från 1859 brukar nämnas som den kanske mest betydelsefulla vetenskapliga publikationen genom tiderna. Etnologi och antropologi tog nya riktningar, understödda av viktiga arkeologiska fynd. Geografiska namn som tyska Neanderthal (fynd 1857) och franska Cro-Magnon (fynd 1868) har i folkmedvetandet blivit självklara hållplatser längs människans evolutionsresa.

Ämnet utgör givetvis även en poetisk fyndplats med många tacksamma trådar att ta upp och spinna vidare på. Vi rör ju här vid en verklig smältdegel av nytt och gammalt. Den konkreta arkeologiska verksamheten går hand i hand med kartläggningen av cellkärnans innersta, vildmarkens möte med laboratoriet om man så vill. Och i darwinismens kölvatten står striden fortfarande het i genusforskning samt mellan vetenskap och religion.

I Den bensamlande människan tar Anneli Edvardsson oss med på en resa tillbaka till människans ursprung. I fyra avdelningar som var och en representerar en epok på den geologiska tidsskalan plockar hon upp benrester ur den jord som hemlighåller vårt ursprungs gåtor.

Det är verkligen från nutid tillbaka till ett fjärran som mynnar ut i frågetecken. Diktjaget står på André-museet i Gränna, vid bevarade mosslik och rör slutligen vid Australopithecus afarensis, eller "Lucy" (funnen 1974 i Etiopien och döpt efter Beatleslåten "Lucy in the Sky With Diamonds"), den hominidart som antagligen kom ned från träden.

I skymningen kallas hon ned för att bli människa.
Lägger ifrån sig en rörelse av djur
varje gång hon lämnar ett fäste.

Anneli Edvardsson skriver en rak och enkel dikt med dragning åt det prosalyriska hållet. Det är en ganska kort diktsamling med ett koncentrerat tema. Den tilltalar mig i sin blandning mellan konkretism och mystik och i sitt medvetna driv mot den öppna finalen.

Parallellerna mellan "nutida" öden, som i nämnda Andréexemplet, och förhistoriska skeenden frilägger tid och universell död, för alla lika. Det sker för varsam hand och med praktiska poesiredskap.

Anders Edwartz

Publicerad: 2004-06-22 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-28 13:34

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1234

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?