På senare tid har islam fått allt mer uppmärksamhet, något som förlagen inte har varit sena att haka på. Bara det senaste året har en par böcker släppts på temat – exempelvis Tahar Ben Jellouns Islam – svar på dina frågor, Karen Armstrongs biografi över profeten Muhammed, eller Pernilla Ouis och Anne Sofie Roalds mycket läsvärda bok Muslim i Sverige (än fler är att vänta inom en snar framtid).

Nu senast har Leopard förlag publicerat svaren på de 99 vanligaste frågorna om islam som författarna brukar möta. Redaktör är den namnkunnige islamologen Jan Hjärpe och till sin hjälp med att svara på frågorna har han en rad andra religionshistoriker från Lunds universitet. Här finns frågor som om islam verkligen föreskriver att kvinnor ska bära slöja, hur islam ser på fenomen som hedersmord, antisemitism och självmordsattentat eller alkoholkonsumtion. Här finns också frågor som beskriver bakgrunden till hur islam uppkom, splittringen i olika grenar (framförallt sunni- respektive shia-islam), liksom relationen till andra religioner.

Svaren, betonar Hjärpe i boken, kommer från sekulära religionsvetare – och inte från troende muslimer som förespråkar en viss uttolkning av islam. Det gör också att svaren är balanserade och problematiserande, snarare än enkla och solklara.

För den som vill tolka författarna och/eller islam illvilligt kan man kanske tycka att svaren är slingrande, undvikande – framförallt vid de mer känsliga frågor, som islams syn på antisemitism. Men då missförstår man det viktigaste budskapet i den här boken; hur man ser på vad islam innebär bygger på hur man väljer att tolka al-Quran (Koranen), hadith (ideal/mönster) som profeten levde efter, samt sunna (uttolknings-/rättstraditioner) som utvecklats under århundradena.

Och precis som för många andra religioner handlar det om att muslimer väljer att tolka källorna på ett sätt som passar den uppfattning de vill försvara. Vill man exempelvis försvara att kvinnor ska bära slöja går det att hitta och tolka passager i Koranen på det viset. Å andra sidan kan man också tolka dessa passager på andra sätt. Och det finns alltid någon auktoritet att hänvisa till för att hävda att just den egna uttolkningen är den rätta…