Recension

: Den röda dörren
Den röda dörren William Landay
2004
Forum
6/10

Helt enligt mallen – fast inte

Utgiven 2004
ISBN 9137119273
Sidor 377
Orginaltitel Mission Flats
Översättare Björn Linné

Om författaren

William Landay har examen från Yale och Boston College Law School. Han är alltså jurist i botten och arbetade tidigare som åklagare i Massachusetts, men har nu övergått till att skriva på heltid.

Sök efter boken

Det finns massor av intressanta amerikanska deckarförfattare just nu: Michael Connelly, James Patterson, John Connolly, Dan Brown, Patricia Cornwell och Dennis Lehane för att nämna några. Samtidigt släpper gamla rävar som Elmore Leonard och Ed McBain nya böcker i paritet med deras bästa. Deckargenren känns ovanligt vital, och nya författare ploppar upp som svampar efter regn. William Landay är en av dessa författare, kanske en av de mer intressanta. "Den röda dörren" belönades ju med The British Crime Writers Associations utmärkelse för bästa debutbok.

Styrkan i Landays skrivande är person- och miljöskildringarna. Det är just där han skiljer sig från mängden, ger mer än standardförfattarna, avviker från mallen samtidigt som han lyckas förvalta arvet efter de klassiska deckarförfattarna på ett föredömligt sätt. Handlingen i "Den röda dörren" är skenbart enkel, men rymmer både djup och oväntade vändningar.

Ben Truman är polischef i en lugn liten stad i Maine med det storslagna namnet Versailles. En disktriktsåklagare från Boston hittas oförhappandes mördad i en campingstuga, och det stillsamma livet i staden övergår i rena cirkusen när Versailles invaderas av reportrar och poliser. Bostonpolisen pekar ut en känd brottsling som gärningsmannen, men Truman och hans partner och läromästare, den pensionerade polisen John Kelly, hittar ledtrådar som pekar i helt andra riktningar.

Det hela utvecklar sig till en mycket spännande mördarjakt, där Trumans oskuldsfullhet och brist på erfarenhet ställs mot Kellys råa cynism. Detta är romanens motor, Trumans utbildning till mordutredare och de illusioner om gott och ont, rätt och fel som han måste överge på vägen.

Det må låta som en typisk malldeckare, men det finns något mer, den är något mer. Jag tycker att den enda stora bristen är översättningen, som gjorts en smula klumpigt. Språket har "försvenskats" så att författarens röst inte längre framträder så tydligt som man skulle önska. Men det är det enda. Knappast något författaren kan lastas för …

Rekommenderas!

Textutdrag (Visa/göm)

Anna Larsson

Publicerad: 2004-06-14 00:00 / Uppdaterad: 2004-06-14 00:00

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1226

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?