"Jag har aldrig varit mycket för kramar och sånt tjafs. Killarna jag hängde ihop med när jag var ung, dom sitter antingen på kåken eller så är dom jävligt döda nu. Min familj? Min mamma och mina bröder? För dom är jag så gott som död jag också. Det gör mig ingenting. Jag är en ensamvarg, om jag ska vara ärlig. Det trivs jag med, för det mesta.
Fast ibland behöver till och med jag någon att snacka med. Och ni brukar ju jämt säga "När du är svag, när du är på väg att göra åt dumt, kan du ringa oss när som helst." Ni delade ut en lista med telefonnummer specifikt för det ändamålet. Eller hur?"
"Det stämmer", sa en dämpad röst.
"Kommer ni ihåg grillkvällen gruppen hade förra helgen?", sa Sarge. "Borta i Fort Dupont Park? Jag var där. Inte för att ni skulle minnas det. Ingen snackade så värst mycket med mig. Jag ledsnade på att stå där med en läsk i ena handen och fippla med mynten i fickan med den andra medan ni andra snackade med varandra och skrattade och hade kul. Så jag stack därifrån och åkte hem.
Jag har en liten etta med kokvrå på Bladensburg Road, nere vid Shrimp Boat ni vet. Det finns en liten patio i betong bakom huset, alla som bor där får använda den. Nån tog och ställde dit en grill, typ en hibachi eller nåt, nån billig grej man kan köpa på CVS. Så jag bestämde mig för att fixa en liten grillkväll helt på egen hand. Gick ned till närbutiken och köpte lite grillkol och ett paket varmkorv och lite bröd. Jag tände kolen och började grilla ett gäng korvar. Körde ett av mina gamla band på bandaren, ett blandband med Frankie Beverly. Och det påminde mig om nåt, sommar och laga mat utomhus och så där, ni vet hur det kan vara. Började längta efter en Heineken och en joint. Finns inget bättre en sommarkväll. Man har Maze i högtalarna och puttrar runt lite käk på grillen. Då sitter det jävligt bra med en kall öl, eller hur?"
"Det ska gudarna veta", sa en man.
"En sak ska ni veta om mig", sa Sarge. "Jag älskar att bli hög. Jag skulle kliva över hundra nakna kvinnor om jag trodde att det fanns en chans att tända på där på andra sidan av dom. Men hur mycket jag än älskar att bli hög så vill jag inte bli det, fattar ni? Och jag visste inte vad jag skulle göra för att stoppa mig själv.
Så det jag gjorde var att jag tänkte på er. Hur ni jämt säger "Slå en signal när suget kommer". Och jag tog fram listan, den med alla telefonnummer på. Och så ringde jag runt lite."
Sarge harklade sig. "Jag ringde några av männen på listan. Jag ville inte snacka med några kvinnor. Inte för att jag är fikus eller något i den stilen. Men jag var ute efter hjälp, inte nåt förhållande. Jag har i vilket fall som helst bara användning för kvinnor om jag har ihop det med dom."
"Hm", sa en man.
"Och vill ni veta en sak?" sa Sarge. Inte en kotte ringde tillbaka. På vartenda nummer jag ringde kom jag till en sån där svarare, och jag lämnade mitt telefonnummer och allt. Men jag vill bara att ni ska veta det-inte en enda av er ringde tillbaks".
Ingen sa någonting på en stund. Sedan sa Shirley: "Du ringde bara fel nummer, helt enkelt."
"Jag ringde till dom på listan."
"Du ringde inte till mig", sa Shirley. "Jag skulle ha ringt tillbaks. Och mig hade det inte spelat någon roll om du gillar kvinnor eller inte."