Recension

: Céline – Liv och tänkesätt
Céline – Liv och tänkesätt Carl-Göran Ekerwald
2003
Norstedts
6/10

Den evige provokatören

Utgiven 2003
ISBN 9113011928
Sidor 408

Om författaren

Fotograf: Cato Lein

Carl-Göran Ekerwald (född 1923) är kulturjournalist, författare, översättare och, sedan 1986, hedersdoktor. Han har också varit lärare och rektor. Ekerwald har skrivit en mängd böcker, både skönlitterära och facklitterära, för vuxna och för barn och ungdomar. Mest känd är han möjligen för serien Liv och tänkesätt, där han skrivit om bland andra Nietzsche, Goethe, Shakespeare och Voltaire.

Sök efter boken

Efter att ha läst Ekerwalds bok om Céline står det klart att denne var en motsägelsefull karaktär. Han lämnade första världskriget som krigshjälte och krigsinvalid, men efter andra världskriget stämplades han som antisemit, kollaboratör och landsförrädare.

Bland hans författarkolleger var fienderna vanligare än vännerna. Så såg han sig heller inte som en författare, det var bara vad han sysslade med vid sidan av jobbet som fattigläkare. De som fanns där och hjälpte honom genom livet smädade han i sina böcker, följaktligen torde han överhuvud ha haft mer fiender än vänner.

Trots att man får känslan av att Ekerwald vill försvara och försköna Célines fulare sidor är det svårt att inte lämna boken med en ambivalent känsla inför honom som person, vissa sidor hos honom är tilltalande, andra är det inte. Det är inte svårt att förstå att det var många som hatade honom. Samtidigt finns det någonting uppsfriskande i hans motvilja mot åsikter, hans förakt för mänskligheten och hans misstänksamhet mot tänkandet.

I vanlig ordning är Ekerwald väl påläst om såväl Célines böcker som hans levnadsöde. Ibland kan han dock vara väl ingående angående detaljer som inte känns särskilt intressanta. Har han ändå bemödat sig om att kolla upp fakta så vill han också få användning för dem, men för en läsare som inte är fanatiskt intresserad av Céline blir det litet långrandigt ibland.

Céline debuterade 1932 med romanen Resa till nattens ände och skrev den sista juni 1961 klart sin nionde och sista roman Rigodon, kvällen efter dog han. Det fanns nog många som tyckte att det var på tiden, kanske till och med han själv. Enligt hans eget sätt att se på saken hade han varit döende länge:

De flesta dör först i sista ögonblicket. Andra börjar tidigt och tar ut döden i förskott, tjugo år tidigare eller ännu mer. De är jordens olyckliga.

Vad man än tycker om Céline så går det inte att komma ifrån att han är en fascinerande person, en sådan som alltid går emot strömmen och som vägrar att göra det lätt för sig, en person som i det närmaste söker konfrontera livet. En författare med en vass penna riktad mot allt och alla, både vänner och fiender. En anarkist som smädar både kommunismen och fascismen. Kort sagt ett intressant ämne för en biografi.

Textutdrag (Visa/göm)

Martin Eriksson

Publicerad: 2004-03-04 00:00 / Uppdaterad: 2011-05-15 10:38

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1103

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?