Utgiven | 2003 |
---|---|
ISBN | 9129658969 |
Sidor | 37 |
Illustratör | Michael Hülse |
När jag läser en bok skriven av Astrid Lindgren kan jag alltid höra hennes röst i huvudet. Jag hör hur hon berättar historien om Lillebror som mest av allt i hela världen önskar sig en hundvalp. Jag hör hur hon formar orden och låter meningarna få små lustiga knorrar och finurligheter. Så som Astrid kan, så som ingen annan kan.
En Astrid Lindgren-bok är aldrig fel. I min värld är Astrid den ultimata författarinnan. Hon vet hur barnen tänker och hur de fungerar och jag känner att hon alltid har rätt. Astrid är inte bara min idol. Hon är de flesta barns idol och det är svårt att förstå att hon inte längre finns bland oss när hennes berättelser är så levande. Det är fantastiskt att hon lever vidare genom dem. Astrid är odödlig så länge hennes böcker finns.
När jag får den nya bilderboken om Karlsson på taket blir jag både glad och ledsen. Jag blir överlycklig över att få höra den fantastiska sagorösten i mitt huvud igen men jag blir lite ledsen när jag tittar på bilderna. Karlsson och Lillebror ser så plastiga ur, liksom likriktade. Anpassade efter vår disneyfierade värld.
Är det så att vi är i behov av en ny typ av bilder? Att det inte är samma bilder som är populära i idag som de som tecknades till de första Astrid Lindgren-böckerna. Kanske. Kanske vill vi ha något annat. Men inte jag. Jag vill att Karlsson ska se ut som Karlsson. Jag vill att Pippi ska se ut som hon alltid gjort, gillar alltså inte alls den tecknade Pippi.
Kanske är det jag som är konservativ och inte hänger med i utvecklingen. Men det står jag för. Jag tycker inte om bilderna. Inte alls. Trots att det står att bilderna är tecknade efter Ilon Wiklands originalbilder så är jag skeptisk. Jag ser inga likheter. Jag ser bara disneyfierade, platta och okaraktäristiska figurer. De har inget av Astrids varma känsla i sig. Tyvärr.
Så hur bra det än är med Astrid Lindgren så kan det tydligen bli fel. Trots allt. Så hur gärna jag än vill ge boken ett högt betyg så drar bilderna ner. En tia för texten, en etta för bilderna och ett medel på fem. Så får det bli.
Publicerad: 2003-09-16 00:00 / Uppdaterad: 2011-05-20 23:06
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).