Jag är inte målgrupp för Björn Karlssons debut, som vänder sig till åldersgruppen 9-12 år, men jag brukar hävda att en bra text är en bra text oavsett vem den är skriven för. Dock gäller även det omvända: en halvsjattig text är och förblir halvsjattig oavsett vem det är som läser. Tyvärr hör Trillingdeckarna och […][...]

Den här veckan uppmärksammar vi, för andra året i Sverige, Banned Books Week – förbjudna böcker världen över. Svenska PEN samlar i samband med det sådana böcker på sin hemsida. Det är ingen allomfattande lista, utan ett urval, men fler titlar dyker stadigt upp. Det finns förstås äldre svenska exempel, både på svenska titlar som […][...]

Som barn- eller skolbibliotekarie läser man ofta första delen i serier, för att ha ett hum om stil och teman och kunna rekommendera dem till rätt läsare. Uppföljande delar tar man sig mer sällan tid för. För Pärlbäraren gör jag gladeligen ett undantag. Maria Hellbom fångade mig verkligen med sin debut Älgkungen härom året. Fortsättningen […][...]

Nu firar vi jul är en julantologi för barn i de yngsta åldrarna. Här samsas lite längre berättelser med dikter, recept och pysseltips. Det är lite som Kalle Ankas julafton i teve där Disney samlat klipp ur sina bästa serier tillsammans med en glimt av något nytt. Här har Rabén och Sjögren samlat utdrag ur […][...]

Samtidigt som Stargate: en julberättelse är en modern samtidsroman om ett par systrar med en ensamstående, alkoholiserad far, är den också något helt annat. En saga. En saga av det där melankoliska slaget, som en del av Astrid Lindgrens berättelser, en Mio min Mio eller Bröderna Lejonhjärta eller Sunnanäng. Eller, en som det flera gånger […][...]

Det är sommarkväll i den lilla stugan som mamma, pappa och Ellen har hyrt. Myggbetten kliar och flugorna surrar. Det är omöjligt att sova. Ellen smyger upp. På väggen hänger en tavla med vargar som stirrar på henne. Ute är det fortfarande ljust, skogen och dimman där ute lockar. Men det är något mer som […][...]

Få svenska författare är väl så förknippade med julskildringar som Astrid Lindgren. I såväl Pippis Villa Villekulla som i Emils Katthult, Madickens Junibacken, i Bullerbyn liksom på Bråkmakargatan firas det jul så det står härliga till. Dessutom skrev Astrid Lindgren ett antal fristående julberättelser som har getts ut på nytt de senaste åren. 2012 kom […][...]

Konstnären Ilon Wiklands barndom var minst sagt splittrad. Hon föddes i staden Tartu i sydöstra Estland 1930 och tillbringade där sina första år hos sin snälla mormor. När Ilon fyllt tre flyttade hon till föräldrarna, som bodde på en “fin” adress i Tallinn. Dessvärre hade de inte mycket tid över för sin dotter, som istället […][...]

Ilon Wiklands illustrationer är intimt förknippade med många av Astrid Lindgrens berättelser. Det är inte ett samband man utmanar i första taget. Samtidigt behöver kanske berättelser nya kostymer för att tala till nya generationer av läsare. När jag först fick nys om att Johan Egerkrans skulle illustrera en ny utgåva av Mio, min Mio blev […][...]

Det är någon gång för länge sedan i en obestämd stad. Bröderna Sem och Immer är i tioårsåldern och arbetar hårt med att polera nysilver. Deras fostermor har tagit hand om dem enbart som arbetskraft och de får varken leka eller äta sig mätta och om de slarvar får Sem, som är den äldre, stryk […][...]