Vad innebär det att någonting är apokryfiskt?

Apokryfisk: 1. Tvivelaktig till värde eller äkthet. 2. Apokryfiska böcker kallas några gammaltestamentliga böcker som inte var med i den fornjudiska skriftsamlingen, t.ex. Vishetens bok.

Dessa definitioner av ordet apokryfisk ger en rätt bra bild av vad merparten av historierna i den här samlingen är för något. De är berättelser som utspelar sig i anslutning till en känd historisk alternativt litterär händelse eller person, merparten av berättelserna utspelar sig dessutom i ett bibliskt sammanhang.

Den här läsaren måste dock erkänna betydande brister i sitt kunnande om berättelserna i Bibeln och ett bristande kunnande om Bibeln betyder dessvärre att man med största sannolikhet missar många av poängerna och inte får ut så mycket av berättelserna som man skulle kunna.

Att känna till det litterära alternativt historiska arv som berättelserna bygger på är dock inte en förutsättning för att man skall kunna uppskatta dem utan mer av en förutsättning för att man skall kunna uppskatta dem till fullo, så man bör absolut inte låta sig avskräckas från att läsa Apocryphal Tales bara för att man inte kan sin Bibel-historia som ett rinnande vatten.

Dessutom innehåller Apocryphal Tales även så kallade ”Would-Be Tales”, även det en term som motiverar en definition.

Would-Be: 1. Tilltänkt, in spe, blivande. 2. Så kallad, påstådd, föregiven.

Definitionerna ovan är också de i de flesta fall träffande för vad dessa historier rör sig om. Exempelvis är ett par av berättelserna affärsidéer, en är att starta en flyttfirma som flyttar sina kunder till andra tidsepoker och en är att hyra ut sociala människor som ser till att komma först till inbjudningar, så att ingen av de inbjudna gästerna behöver utstå obehaget av att vara den första gästen.

Men merparten av Apocryphal Tales är som sagt just apokryfiska berättelser, så låt oss återgå till dem. De flesta av dessa utspelar sig som sagt i ett bibliskt sammanhang, exempelvis Jesu födelse, korsfästelsen, eller varför inte tillfället då Jesus fick 5 bröd och 2 fiskar att räcka till tusentals människor berättad ur en annars sympatisk bagares perspektiv.

Men allt är inte bibliskt, här finns också rättegången mot Prometheus (han som enligt den grekiska mytologin stal elden från gudarna), ett äldre stenålderspar som beklagar sig över dagens ungdom, den "sanna" historien om "Romeo och Julia" (Julia var inte alls särskilt intresserad av Romeo och inte slutade kärlekshistorien med att de tog livet av sig heller för den delen) för att bara nämna några exempel.

Berättelserna i den här boken skrevs mellan 1920 och 1938. Som i allt Capek skriver så berör han tidlösa problem och frågeställningar, men här rör det sig ändå i mångt och mycket om små bagateller. Det känns som att skrivandet av dessa apokryfiska berättelser var någon form av hobbyprojekt som Capek skrev ner när han kom på en tilltalande idé.

Detta är dock tveklöst underhållande läsning och dessutom i ett ypperligt format i det att berättelserna är väldigt korta och man kan hinna läsa ett par stycken då och då utan att behöva investera särskilt mycket tid vid varje tillfälle.

Dessutom är det en bok som inspirerar en till att bli mer bildad. Det skulle liksom kännas värt det att läsa Bibeln och sedan återkomma till Apocryphal Tales, läsa berättelserna med biblisk anknytning med nya ögon och i varje enskilt fall ha koll på det ställe i Bibeln som Capek utgått ifrån och därmed få klarhet i vad man gått miste om förra gången man läste den.

För Apocryphal Tales är utan tvekan en bok att återkomma till, en bok där man kan komma upptäcka nya saker varje gång man läser den. Apocryphal Tales är också ytterligare en orsak att upptäcka den sorgligt bortglömde Capek och hans litterära arv, en skatt som det vore korkat att inte ta för sig av.