Världsvana Esther är ung och äventyrslysten. Hon är minsann ingen simpel charterturist, utan en Äkta Backpacker. Det är i alla fall det hon vill vara. Och resan till Indien är hennes livs äventyr. Som reskamrat har hon Gemma, sin bästa vän sedan barndomen. Nu är de tjugotre år och ska ut i världen.

Men resan går snett från första stund. Det uppstår en spricka mellan Esther och Gemma. De når inte fram till varandra längre. Irritationen växer. Tidigt under resan träffar de Coral, en australiensiska som bott i Indien i fem år. Gemma tyr sig till Coral men Esther börjar istället att avsky Coral. Vem är denna mystiska tjej egentligen?

Redan första sidan av den här boken (se textutdraget!) ger en kalla kårar och antydningar om vad komma skall. Och indikationerna på att något helt fruktansvärt ska hända kommer vartefter man läser. Efter första kapitlet vågade jag knappt fortsätta läsa (fånigt, jag vet)! Och när det väl händer hade jag verkligen inte väntat mig det.

Tilltalet i boken är direkt och ärligt. Ofta förklarar sig Ester, som är bokens jag, om läsaren hänger med genom att lägga till ett "förstår ni". Det är som att hänga med Ester direkt, att slinga med bak i ryggsäcken liksom. Bilden som hon ger av Indien känns verklig. Man känner den olidliga hettan, färgerna, dofterna.

Efter fem år är Esther tillbaka i Indien igen. Och nu gör hon det hon bara måste göra: ta reda på vad som verkligen hände. Här trodde jag att det skulle bli något slags sökande efter sig själv, lite hinduism, lite andlighet och det köret. Än en gång blir jag förvånad. Mer säger jag inte.

Det här är Katy Gardners debutroman. Och hon gör det väldigt bra, förstår ni.