Det har blivit mycket uppmärksamhet kring de globala finansmarknaderna under senare tid – i Sverige inte minst tack vare medias uppmärksamhet kring Attac-rörelsen. Det har i det sammanhanget börjat komma ut en strid ström nya böcker på temat global ekonomi – allt ifrån Globaliseringsfällan för ett par år sen, till flera nya böcker om den omtalade Tobinskatten. Nu är ju inte Attac särskilt unika, och många har arbetat med de här frågorna långt innan Attac ens var påtänkta. Kavaljit Singh hör till dem; något av en ”veteran” i spelet.

Singh har tidigare skrivit en bok på ungefär samma tema, vid namn The Globalization of Finance. I den här boken försöker han dock fokusera sig på ett specifikt område av de globala finansmarknaderna, nämligen ”heta pengar” – flyktigt kapital, eller möjligen spekulationskapital.

Han spårar trenderna under senare år, där de ”heta pengarna” har mångdubblats enormt samtidigt som många andra penningflöden (eller för den delen reella flöden av varor och tjänster) inte ökat i samma mån. Orsaken finner han i flera faktorer; globala avregleringar, teknisk utveckling, överproduktion i rika länder m.m.

Singh skriver också om konsekvenserna av detta – finansbomben! Risken, menar han, är att vi kommer att se framtida upprepningar av kriserna i Sydostasien. Och allt det här sker på grund av att finanskapitalet på så sätt kan öka sina vinster.

Boken leder till en tydlig argumentation för att vi behöver regleringar av kapitalmarknaderna. De här marknaderna klarar bevisligen inte av att reglera sig själva (som många av dess förespråkare försöker hävda), utan behöver fasta regler. Väl att märka är att Singh inte bara (och inte ens främst) argumenterar för en Tobinskatt, utan tittar på flera andra alternativ. Han granskar till exempel de regleringar på det nationella planet som finns i Kina, Malaysia och Chile.

Trots att området är oerhört tekniskt – med massvis av jargong – lyckas Singh skriva tämligen begripligt. Han lyckas till och med förklara hedgefonder, derivat m.m. så att en lekman åtminstone tror sig förstå det. Ibland kan man förstås önska sig än mer tydlighet, men Singh tillhör nog de allra mest lättlästa jag hittat, som ändå håller sig på en hög saklig nivå. Jag kan varmt rekommendera den för alla som är intresserade av att gräva lite djupare i frågor om internationell ekonomi.