1100-tal, Frankrike och England. En flicka som är så lång och ful att det är sorgligt. Men intelligent är hon, och driftig. Förskjuten av den drottning hon beundrar och – faktiskt – älskar finner hon sig redan som sjuttonåring som priorinna i ett nedgånget kloster där nunnorna svälter och snart skjuter hon sina egna sorger […][...]

En del kändisbarn skriver böcker som handlar om hur det är att växa upp med en skådespelande (eller musicerande) förälder som uppnått stjärnstatus. Bokutgivningarna orsakar ibland debatter och den sortens verklighetsbaserade böcker har jag sällan brytt mig om. Däremot lockades jag att läsa Aktrisen av irländska författaren Anne Enright, en roman om skådespelaren Katherine O’Dell […][...]

En krets av adliga personer har en klubb i en liten rysk stad. Man spelar whist och utbringar skålar för den ryske bonden. Det är 1860-tal och tsaren har nyligen fattat beslutet att befria de livegna från sina månghundraåriga fjättror. Men i praktiken lever många av underklassens fattigaste kvar på godsen i samma beroendeställning som […][...]

Station elva skrevs 2014, några år efter svininfluensan, men långt innan covid-19 gjorde debut. Den handlar om livet innan, under, och tjugo år efter pandemin som spred sig över världen och tog död på 99% av mänskligheten. I den här berättelsen är det ett influensavirus, inte ett coronavirus, men temat känns förstås obehagligt aktuellt. Pandemiparanojan […][...]

Det är något gripande med så kallade cold cases, eller kalla fall som vi säger här i Sverige. Det handlar om olösta mord och dråp. De är icke uppklarade på grund av att polisen inte kunnat komma vidare i utredningen. Det gör ont att tänka på att det finns familjer och vänner som lever i […][...]

Vad kan det innebära att ha sitt hem på Åland? Det är en fråga som utforskas i boken Hem av åländska författaren Karin Erlandsson. Hon har klivit in i huvudet på ett tiotal kvinnor med vitt skilda livsvillkor om man jämför dem med varandra. Orsaken är att deras sammanlagda historier spänner sig över 1200 år. […][...]

När jag läser de första kapitlen i Grim tänker jag inte på något särskilt. Jag följer med, lite avvaktande. Det är en bok för unga vuxna, och jag tillhör inte längre den kategorin. Det visar sig snart att det inte spelar någon som helst roll. Berättelsen har slagit klorna i mig. Jag är fast. Kasper […][...]

Kate lever i en destruktiv relation där hon dagligen blir misshandlad och psykiskt terroriserad av sin sambo Sebastian. Från utsidan ser allt säkert perfekt ut – både hon och Sebastian har bra jobb och bor i en fin lägenhet i Stockholm. Men under ytan och under alla fina kläder är det raka motsatsen. Sebastian har […][...]

Jag vet, julromaner spelar i en egen feelgood-liga med en egen måttstock. Men när det gäller En sagolik jul tror jag inte att man kan älska hästar, jul och snöfall så mycket att det går att bortse från både logiska luckor och ett händelseförlopp som är mer än lovligt förutsägbart. Och ja, den här texten […][...]

Alina Starkov är en föräldralös kartritare i det krigsdrabbade landet Ravkas armé. Hon är egentligen inte någon särskild alls, bara ännu en fattig person med ett förflutet på barnhem och en framtid utan något att se fram emot. Alina målas upp som den medelmåttigaste av medelmåttor, hon sticker inte ut på något sätt över huvud […][...]