Ingela ärver sin mors garderob och det är ett arv som förpliktigar. Modern Ruth var borgmästarinna i Mjölby och har sparat i stort sett allt i klädväg sedan 1930-talet och omfattningen är överväldigande. Hon säljer enstaka plagg, bär andra och skjuter besluten på framtiden tills hon en dag äntligen tar fram allt och börjar gå igenom. Hon går en fotokurs och fotograferar plaggen, bläddrar igenom gamla fotoalbum, reser till barndomsstaden och talar med människor.

Resultatet har blivit bilder, en utställning och en bok där historien om moderns liv berättas genom plaggen hon har burit och gestaltas i ögonblicksbilder av tillfällen då de funderas ut, klipps till, sys samman och slutligen visas upp.

Och så småningom även författaren och hennes kläder, plaggen hon lånar från moderns garderob, plaggen hon införskaffar som protest och revolt. Plaggen hon bär efteråt, hur hon klär sig i sin mors kläder och på så sätt ikläder sig en del av hennes liv.

Det är kvinnohistoria, klädhistoria, hantverks- och konsumtionshistoria. Det fina livet i småstaden, middagar, representation. Plagg som klipps till på ett ställe och sys upp hos någon av stadens sömmerskor. Här finns de med, människorna som bidragit med sin kunskap och kompetens, liksom källan till de första idéerna: inspirationen från tidskrifterna och till en början Värdinnans ABC som en livlina.

Den borgerliga drömmen som också blir till en tvångströja och mardröm av ofrihet och konventioner. Var det detta hon utbildade sig vid Uppsala universitet för? För att vara en fru och en -inna, för att leva upp till stadens förväntningar och vaka över en make med alkoholproblem. Ingela petar på såren hos sina föräldrar men lämnar dem utan att riva upp dem mer än nödvändigt. Där finns besvikelser men inte visshet.

Boken är indelad i kapitel efter decennium och varje kapitel inleds med en genomgång av en modehistoriker av vad som sker under decenniet vad gäller kläder, skor, hattar, accessoarer och frisyrer. Därtill en kort beskrivning av hur Ruth förhåller sig till detta, vilket förändras genom åren.

De inledande sidornas fotograferade överflöd förtrollar mig. Ett hörn av ett rum belamrat med tavlor, prylar och plagg. Väskor fyllda med skor. Böcker, tidskrifter, häften, sybehör. Tygblommor, fjädrar och andra dekorationer. Ställningar packade med kappor och klänningar. Välkommen in i en skattkammare, en drömmarnas och minnenas garderob.

Det är så mycket som är bekant, även om jag tillhör nästa generation. Jag har lagt beslag på min mors klänningar och min farmors nattlinnen. Kappan min mor bar när hon var gravid med mig är min standardvinterkappa sedan ett kvarts sekel. Men det är en helt annan nivå på det som beskrivs här, tyger, snitt, typer av plagg. Ändå får det mig att fundera extra på mina egna och andras garderobsmemoarer.

En av de första böckerna om modehistoria jag skaffade heter Klädd i drömmar. Den här får mig hela tiden att tänka: klädd i minnen.