Mona Lisa med mustasch eller försedd med obsen text. Ödessymfonin som ringsignal till mobilen eller en Goethe-dikt i antisemitisk tappning. En bilreklam som talar om att kejsaren fått nya kläder eller Munchs Skriet som uttrycker sin fasa över miljöförstöring, tjatiga barn eller en politisk motståndare. Det finns bilder som är så kända att de dyker […][...]

”Eländesskildringar”, ”sanna historier”, ”Misery Lit” eller till och med ”Misery Porn”. ”Om suget efter brutala och självutlämnande berättelser” lyder undertiteln när litteraturvetaren Annette Årheim återvänder till den här typen av skildringar i nya boken Misery Lit. Återvänder och återanvänder kan man kanske säga, för Misery Lit är till stor del en light-version av Årheims doktorsavhandling, […][...]

I korridorerna på min högstadieskola i mitten på 90-talet satt killarna och plinkade på gitarrer medan tjejerna mer eller mindre stjärnögt satt och tittade på. Varför gjorde vi det? Varför högg vi inte bara en gitarr själva spelade själva istället för att bara sitta och glo? Det var ju inte som att ribban var särskilt […][...]

Vad tänker du på när du hör orden ”rasism” och ”rasister”? SS-trupper och koncentrationsläger? Huliganer i kängor och bombarjackor? Lasermannen, Peter Mangs och Anders Behring Breivik? ”Ensamma galningar”? Eller dig själv och dina närmaste? Det är en av utgångspunkterna i Marcus Priftis nya bok, Främling, vad döljer du för mig? Det kanske låter konstigt, att […][...]

Jag vet inte när jag senast såg fram emot en teaterhöst så mycket. Det har att göra med Tony Kushners Änglar i Amerika som har premiär på Östgötateatern i början av oktober – en pjäs som inte liknar något. Skruvad, brutal, hjärtskärande, galet rolig och fantastisk. Fantastisk i flera bemärkelser eftersom rollistan innehåller figurer som […][...]

”Såna där idiotjävlar som släpper ut höns och illrar i skogen bara!” Hade jag glömt hur kontroversiellt civil olydnad kan vara så påminns jag snabbt om det när jag börjar prata med folk om Pelle Strindlunds och Stellan Vinthagens bok Motståndets väg. Civil olydnad som teori och praktik. Så förklarar jag, igen, att Vinthagen och […][...]

I tre decennier har de ekonomiska klyftorna ökat i Sverige. Oavsett höger- eller vänsterregeringar har politiken sett mer eller mindre likadan ut: avregleringar, bolagisering av statliga bolag, privatiseringar. Det är mest takten och argumenten som varierat något. Många undersökningar pekar på att majoriteten faktiskt inte vill ha det så. Ändå känns hopplösheten närmast kompakt. Hur […][...]

Politik på Facebook? Jag måste säga att jag är skeptisk. Eller möjligen var. Jo, Internet kan ha stor betydelse när det gäller att sprida information och åsikter och kanske framförallt för att finna stöd för redan befintliga åsikter. På gott och ont. Men varje gång nyheterna försöker pejla folkdjupen genom att rapportera att så och […][...]

Barn som skriker. Barn som svälter. Barn med uppsvällda magar och spinkiga lemmar eller barn med automatvapen nästan större än dem själva, med ett drogat vansinne i blicken. Människor på flykt. Och så kvinnorna som protesterar, som kräver ett slut på kriget. Våren 2008 sitter Leymah Gbowee hemma hos dokumentärfilmaren Abigail Disney och ser den […][...]

Jag vet inte om man egentligen kan tjuvlyssna i en tältby. Det är tältduk och öppna ytor, liksom. Det går ju helt enkelt inte att låta bli. I alla fall är det skogsfestival igen. Jag sitter utanför tältet och skriver brev och smälter intryck. På ena sidan scenen pågår en liten verkstad i akrobatik, på […][...]