Att ”sanna historier” säljer råder det knappast någon tvekan om. Bokmarknaden har under de senaste decennierna fullkomligt svämmat över av dem. Men vad är det egentligen som gör de där berättelserna så lockande? Det frågar sig litteraturvetaren och gymnasieläraren Annette Årheim i sin avhandling När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsarens tolkningsstrategier. […][...]

En fras återkommer så fort jag pratar med någon om Erica Jongs kultförklarade Rädd att flyga, som jag antikvariatsfyndat för några veckor sedan: ”Jag skulle väl inte direkt säga att det är en bra bok, men …” Men. Jag fortsätter att prata om den, fundera på den. Till saken hör förstås att Rädd att flyga […][...]

En vän till mig vägrade konsekvent att läsa manliga författare som uttryckt sig om eller behandlat kvinnor illa. (Det reducerar litteraturhistorien ganska betänkligt.) Om någon till exempel sa någonting om Strindberg svarade hon alltid i stil med Du vet väl att han runkade i ett akvarium för att han ville hitta ett sätt att reproducera […][...]

När J K Rowling slog igenom med böckerna om Harry Potter för en hoper år sedan väckte litteraturprofessorn Harold Bloom ont blod genom att drastiskt uttala att skulle ungarna läsa sådan skit var det bättre om de inte läste alls. Det är förstås en mycket korkad åsikt i förhållande till de flesta moderna teorier kring […][...]

Tänk dig att få din jord beslagtagen, el-, vatten- och livsmedelsförsörjning bruten, att inte kunna åka till jobbet, sällan eller aldrig kunna hälsa på släktingar fast de bor nära rent geografiskt och när du väl lyckas ta dig hemifrån aldrig veta när eller om du släpps tillbaka igen. Tänk dig att soldater kommer nattetid och […][...]

Jag vet inte riktigt vad som lockar mig med högtider av olika slag. Jag firar ganska få av dem själv. Icke desto mindre fascinerar de mig med sin symbolladdning, sin mättnad av berättelser. Inte minst när de är så underbart triviala som Alla hjärtans dag. Jag har till och med spånat kring Alla hjärtans dag […][...]

Redan innan 00-talet nått sitt slut var vi fullkomligt nedlusade med listor över vad det egentligen gått ut på. Tusen svenska klassiker satte klassikerstämplar på titlar från 2009 redan under hösten. Men vilken etikett ska vi klistra på 00-talet? Den frågan ställer Anders Rydell i inledningen till antologin Noll Noll i ljuvligt pastor Janssonsk stil […][...]

I dag hittar du ju en greve på en traktor. Titta på hur de ser ut. Hur hårda de är om nävarna. Då förstår du att de har gått igenom ganska hårda tider. Det är före detta statsministern, socialdemokraten och numera godsägaren Göran Persson som beklagar de stackars grevarna i Jorden de ärvde. Och ja, […][...]

Svensk Bokhandel sammanfattar varje månad försäljningen i svenska bokhandlar. Så här ser den ut för februari. I de fall vi har recenserat böckerna, eller andra böcker av samma författare, finns dessa länkade. Skönlitteratur 1. Den förlorade symbolen – Dan Brown, Bonniers 2. De fattiga i Lodz – Steve Sem-Sandberg, Bonniers 3. Hypnotisören – Lars Kepler, […][...]

Vad händer med utveckling och kultur i ett samhälle där allt som går att digitalisera förväntas vara – och snabbt i praktiken blir – gratis? Hur hamnade vi där? Varifrån ska vi få resurser att utveckla ny teknik och ny kultur om de inte genererar intäkter? Är det sega och giriga mediaföretag som får skylla […][...]