Varje kväll vid läggdags är det samma historia: pappa vill inte gå och lägga sig. Sonen försöker med att vara snäll och att vara bestämd, det gäller att stå emot alla övertalningsförsök som går ut på att pappa inte är trött och helst av allt vill leka bara lite till. När pappa väl blivit lugn […][...]

När Mumintrollet vaknar en morgon i januari innebär det att något händer för första gången någonsin. Mumintroll genom alla tider har alltid sovit igenom vintern, men nu kan trollet inte somna om – han försöker väcka sin mamma men det går inte, och till sist finner han sig i sitt öde, klättrar upp på vinden […][...]

När Lilly möter Haren och Kopparormen så går det på ett kick: de presenterar sig och sedan är de vänner. Resten av boken utspelar sig sedan i skogen där de mötts, medan vännerna gör inget särskilt: ligger och tittar på träden, leker husdjur, bjuder varandra på middag. Ingenting särskilt händer, inga maktkamper utspelas heller: vännerna […][...]

En flicka kommer genom skogen och knackar på den Gråas hus. Den Gråa har inte träffat någon annan människa på länge och vill helst vara ifred, men hon släpper in flickan så att hon får vila en liten stund. Sedan måste hon gå igen. Trots att den Gråa vet att flickan inte har någonstans att […][...]

Pappersväxten handlar om Edgar, en pojke som är för sig själv i världen. I skolan öppnar han munnen men det han säger hörs inte, och hans tankar har svårt att få fäste under det låga taket. Hemma antecknar han saker i sina böcker och studerar insekter som han samlar på. Edgar finns där på boksidorna, […][...]

En pojkes morfar har dött. Bakom ladan finns begravningsplatsen, men det är inte morfar som ligger där, utan de råttor som pojken begraver efter att de fångats i pappans råttfällor, så att deras själar ska komma till himlen. En dag dyker en flicka upp och avbryter begravningen, men hon förstör ingenting, hon är bara nyfiken […][...]

Jag ska börja med en avsiktsförklaring, så att vi vet var vi har varandra: jag älskade Eva-Stina Byggmästars samling Men hur små poeter finns det egentligen som kom ut 2008. Jag tyckte också mycket om de andra delarna i samma trilogi, Älvdrottningen och Vagga liten vagabond. Det är en översvallande, hjärtlig, sprittande och naturnära poesi, […][...]

Jakob fyller snart tio år. Det var vid den åldern hans bror dog, brodern som också hette Jakob. Han dog på sin födelsedag, nio månader innan Jakob föddes, och för hans mamma var det som om den döde sonen kom tillbaka: de var så lika och de fick samma namn. Jakob själv vet ibland inte […][...]

Nora är inte den som normalt sett är huvudperson i någons historia, knappt sin egen. Hon är lite över fyrtio, singel, drömde en gång om att bli konstnär men blev istället lärare i en liten ort i västra USA. Hon är en duktig flicka – men ingen som någon egentligen lägger märke till. Så ser […][...]

När jag läste Jättehemligt första gången var jag nog runt tio år gammal. Lika gammal som Barbro i boken, men inte lika livserfaren som hon, skulle jag säga. Jag minns inte enskilda händelser ur böckerna, men jag minns att jag läste dem med en vag känsla av olust och förvirring, även om jag tyckte att […][...]