I min bokhylla står ett antal Duras-titlar. Några olästa, i andra ligger bokmärket ett antal sidor in. Jag har något som skaver i mitt förhållande till Marguerite Duras, och när Att skriva kom såg jag min chans att förstå vad det är. Inför att skriva denna recension kollade jag runt lite vad andra recensenter skrivit […][...]

Björntråd är stark. Den är starkare än allt. Skär in i läpparna om en försöker bita av den. Vägrar ge sig. Är inte gjord av sten. Så fungerar Frida Los dikter och även den berättelse som är en oundviklig del av denna posthumt utgivna samling. Frida Lo gick på skrivarskola, hon bodde i kollektiv och […][...]

Trots att F! inte lyckades ta sig förbi 4-procentspärren till riksdagen så känns det som att vi haft en feministisk våg i Sverige. Jag upplever det som att ovanligt många röster hörts på sistone som uttryckt kvinnors rätt att ta plats och ifrågasatt förlegade kvinnosyner, och det i flertalet medier. Eller så är det jag […][...]

Min första tanke när jag hörde talas om boken Säg inte det här till någon var en trött gäspning – inte en till bok på temat ung kvinna och äldre dominant man. Den stereotypen har de senaste årens utgivning av erotiska romaner formligen kryllat av. Nu blev det dock så att mina låga förväntningar kom […][...]

Mats Wahl är en väletablerad författare med sina 48 böcker, fem teaterpjäser och lika många tv-serier. För mig är han mest känd som författaren till Vinterviken, som står i min bokhylla och samlar damm. Jag har bara läst det första kapitlet. Varför? Ren och skär lättja, eftersom jag redan hade sett filmen. Det var således […][...]

En sökning på ordet förlossningsdepression på Google ger bara en tiondel av det antal träffar man får om man söker på ordet förlossningsberättelse. Nu är det förvisso inte fler än så som drabbas av depression efter en förlossning av alla som föder barn, men det tyder ändå på att vi kanske inte är så bra […][...]

Jag heter Colin Fischer. Jag är fjorton år och väger 54 kilo. Idag är det min första dag i high school. Det är 1356 dagar tills jag slutar. Manusförfattarna till filmen X-men: First Class gör ett utomordentligt arbete att, redan i första stycket, befästa den litterära stil som komma skall i boken I huvudet på […][...]

Gooooooooool!!! Den brasilianske kommentatorn vrålar ut med emeção, inlevelse, för att hylla ännu ett vackert mål. Det är VM 1982 och världen trollbinds av Quadrado mágico. Falcao, Eder, Zico och Sócrates bjuder på bländande passningsspel och drömlika mål. Jag sitter som tolvåring framför teven och tycker att Brasilien har de häftigaste tröjorna, de coolaste namnen […][...]

För många år sedan sjöng jag i samma kör som Gunilla Brodrej. Jag vet inte om jag någonsin växlade mer än något enstaka ord med henne men detta har ändå gjort att jag läst hennes texter i Expressen med större intresse. Hon är musikkritikern som vågat stöta sig med etablissemanget och blivit både portad från […][...]

Författaren, en 40-årig man, har antingen snott en 16-årig tjejs dagbok eller så är han helt enkelt en superskicklig ordkonstnär. Jag fascineras över dagboksskrivaren Linnea som lär mig många nya uttryck: gizmo, mongul, knast. Ord som inte går att översätta, en måste kliva in i Linneas universum – eller källarhål för att förstå. Tonårsångesten är […][...]