Efter bara ett par sidor av Elizabeth Strouts senaste roman på svenska, Åh William! (2022), är jag bästis och bundis med huvudkaraktären Lucy Barton. Lucy, som jag redan är bekant med från de lågmälda, inkännande, insiktsfulla, rörande och berörande romanerna Mitt namn är Lucy Barton respektive Vad som helst är möjligt. Läsaren sugs effektivt in i handlingen […][...]

På biblioteket där jag jobbar finns en hyllsektion med bilderböcker på temat “Döden/sorg”. Det är en avdelning som växer lite för varje år. Böcker för mindre barn om så kallade svåra ämnen är, tvärtemot vad många tycks tro, väldigt efterfrågade. I Lotta Geffenblads Blå Ugglan handlar det delvis om döden och desto mer om sorgen. […][...]

Sofia Stenströms andra roman Tomt bo är för normal för att passera som en mörk och underhållande saga som texten på baksidan utlovar: ensamstående mor har svårt att släppa iväg sin enda dotter. Hemmet känns tomt och det räcker inte att låta pojkvännen flytta in. Längtan efter och oron över dottern och hennes nya liv, […][...]

Novellsamlingen Det är så här det känns när det är på riktigt av Ann-Sofi Carlsson består av nio noveller. Novellernas titlar består av ett enda ord, såsom till exempel Sommaryoga, Slumpvandring eller Getingstick. De flesta spänner över ett tiotal sidor. Tiden som skildras är dagar, veckor, kanske månader och förtätad med detaljer, minnesbilder och tillbakablickar. […][...]

Victor Klemperer var jude i Tyskland under nazismen men överlevde ändå. Orsakerna var flera. Krigsveteraner åtnjöt en viss respekt, liksom den som var gift med en arisk kvinna som trots betydande risker vägrade att skiljas. Vidare innehade han en statusfylld professorstjänst i Dresden. Det fanns en viss fallhöjd. Han fråntogs sin tjänst, sitt hem med […][...]

Jag tror inte det finns en enda människa vars hjärna jag är mer avundsjuk på just nu än JK Rowlings. Mellan släppen av nya Strike-romaner läser jag om de tidigare, och de verkar hålla för hur många omläsningar som helst. Det finns så många nyanser att upptäcka och återupptäcka i konstruktionen av intrigerna, i karaktärsutvecklingen […][...]

Persepolis av Marjane Satrapi är ett seriealbum som kom ut på svenska för första gången 2003, nu 20 år senare ger Galago ut boken på nytt i en inbunden samlingsutgåva. Berättelsen är minst sagt aktuell, framförallt med tanke på allt som hänt i Iran den senaste tiden och fortfarande händer just nu. Då kan det […][...]

Om människans förhållande till djur kan man skriva spaltmeter; de är familjemedlemmar och bästa vänner, mat och varelser man utan att tänka efter slår ihjäl, de gör nytta i stort och smått – och förstör och föröder, utifrån människans perspektiv. Det här är något jag tänker på när jag läser barnböcker om djur, eftersom det […][...]

Visst minns ni när man var liten och fick något efterlängtat? Hur allting annat liksom försvann och man bara ville vara med det där nya, magiska. Så är det för Freke. Han har fått ett par nya skor. De är väldigt snabba och snygga. Precis sådana som han alltid önskat sig. Och på natten går […][...]

Enligt nazistpampen Heinrich Himmlers (1900-1945) mening var svenskarna det rasmässigt renaste folket i Europa och landets rafflande förflutna med dådkraftiga vikingar något som tilltalade honom i allra högsta grad. Hans vision för det tusenåriga riket innebar ett slags överstatligt ledarskap, med ett ”ariskt herrefolk” vid rodret. Rasideologin var som bekant en central del av de […][...]