Prostitution har egentligen aldrig varit lagligt i Sverige. På artonhundratalet var dels utomäktenskapligt sex olagligt, dels måste alla ha ett lagligt arbete. Ändå såg man inte bara genom fingrarna med prostitutionen – på kommunal nivå höll man efter den på ett mer konserverande än motarbetande sätt. Under en period på 1830-talet drevs till och med […][...]

Lättja har sällan gjort någon framgångsrik. Och Ulf Lundell hör följaktligen till de närmast maniskt kreativa och produktiva. Någon att beundra. Men jantelagen drabbar även den mest etablerade i lilla Sverige, för nyligen fick han en del nedlåtande recensioner av sin nya skivbox Under vulkanen, som lånat sin titel av Malcolm Lowrys roman från 1947. […][...]

I andra volymen av Måns Ivarssons biografi om Ulf Lundell, i kapitel tre, finns Ivarssons personliga hyllning till artisten. Den publicerades ursprungligen i Expressen den 17 mars 1984. Efter sågningarna som förekommit i pressen gällande filmatiseringen av Sömnen; från 1984 (där Mats Ronander innehade huvudrollen) och romanen Hjärtats ljus från 1983, ville Ivarsson skapa balans […][...]

Det här handlar om första volymen av Måns Ivarssons biografi om Ulf Lundell. Jag har valt att ge biografin, som består av tre delar, tre recensioner. Fortsättningen, som behandlar volym II kommer att finnas här den 23 december. I volym I skriver Måns Ivarsson om Ulf Lundells familjebakgrund, uppväxt och musikaliska utveckling från bandinskickning till […][...]

”Ungdom” har en tendens att löjligt snabbt gå från något man är själv till en märklig, annorlunda grupp halvläskiga, halvrörande typer som klär sig underligt. (Seriöst, vad är det som är oklart i ”underkläder” som i konceptet kläder man har under, inte liksom ovanför, sina övriga kläder?) I alla fall. När man nu sitter där […][...]

Under fyra års tid har Carina Burman arbetat med biografin om litteraturkritikern och essäisten Klara Johanson. Första gången jag själv kom i kontakt med Klara Johanson, eller K.J. som hon helst kallade sig (hon gillade inte sitt förnamn), var då jag i slutet av 80-talet läste en fempoängskurs om essäistikens historia. Vilka författarskap och böcker […][...]

Den 18 januari 1939 publicerar Svenska Dagbladet en artikel med rubriken ”Plan på läkarimport väcker gensagor”. Idén hade lagts fram av en man vid namn Axel Höijer. Det rörde sig om en arbetskraftsimport från Tyskland av ett tiotal judiska läkare som förlorat sina inkomstmöjligheter. En lista på namn planerades att sättas ihop. Detta var dåliga […][...]

Jag har gått runt Åke Mokvists De ovanliga-böcker ett bra tag. Det finns helt enkelt en väldig massa dokumentärskildringar i omlopp, inte minst på de mindre erkända tevekanalerna, och de flesta av dem verkar helt i klass med antikens gladiatorspel eller 1800-talets missfosterscirkusar. Garva, äcklas och känn dig trygg och normal i din tevesoffa. Onekligen […][...]

Den svenska historien har och har haft en tendens att handla endast om en minoritet av svenskarna. Generellt sett en minoritet med makt, pengar och utvändiga könsorgan. Det är knappast någon nyhet, och var det förmodligen inte 1970 heller. Men med alla tidsinvånares benägenhet att se sig själva som skapelsens krona blir jag en smula […][...]

Idag, den 8 augusti, för 200 år sedan, föddes Emilie Flygare-Carlén på Karlsgatan 2 i Strömstad. Lagom till detta 200-årsjubileum utkom Monica Lauritzen i maj i år med en stor biografi om författaren. I bokens inledning skriver Lauritzen: Jag har velat skildra ett författaröde som utvecklades i ett underläge dikterat av författarens kvinnliga kön. I […][...]