Det är passande att Göran Greider skriver om Dan Andersson. Greider bär på samma slags tillhörande utanförskap som Andersson. Som han själv säger i boken, ser han sin egen klassresa i Dan Anderssons liv, precis som så många andra i folkhemssverige identifierat sig med Anderssons kluvenhet: en fot starkt förankrad i den fattiga Finnmarken och […][...]

Haijbyaffären hör onekligen till 1900-talets stora svenska skandaler. Inte bara för att Kurt Haijby sade sig ha haft ett förhållande med självaste Gustaf V i en tid när alla uttryck för homosexualitet var i lag förbjudna, utan framför allt för de medel hovförvaltningen och polisledningen tycks ha tagit till för att göra sig av med […][...]

Barn som inte får gå i skolan. Cancersjuka som inte får vård. Maria Borelius svarta hemhjälp och fackföreningar som agerar poliser och ser till att kasta ut exploaterade arbetare med huvudet före. Mord som knappt utreds eftersom offren officiellt inte finns. Då och då sipprar en bråkdel av papperslös tillvaro igenom, blir löpsedlar och nyhetsnotiser. […][...]

Skogen har alltid spelat en stor roll för Sverige: den svenska skogen löper som en grön tråd genom allt från BNP-beräkningar till poesi. I den här boken vill kulturjournalisten Johannes Ekman ta med oss på en litterär vandring genom den svenska skogen. Boken täcker över en rad ämnen – skogens betydelse historiskt, vår relation till […][...]

I den senaste Indiana Jones-filmen finns följande korta meningsbyte: ”I can’t believe you sold out to the russians.” ”What can I say. I’m a capitalist.” För det är väl det som kapitalismen går ut på, att tjäna pengar. Rätta mig om jag har fel nu. Producenter av varor och tjänster är ute efter ekonomisk vinnig. […][...]

Det är något nästan brutalt drabbande med en författare som på en gång är en så stor romantiker och har ett så osvikligt öga för realism som Vilhelm Moberg. Kanske hade jag föreställt mig att hans skönlitterära debut, Raskens från 1927, om något skulle vara mindre svart, mer ungdomligt skir än hans senare romaner. Det […][...]

Att skildra eller analysera, det är frågan. Hur skriver man en bra författarbiografi? Ska den visa personen bakom texten snarare än texten i sig? Ska biografiförfattaren tillåta sig att tycka och känna och vara delaktig? Eller tvärtom, ska biografin vara en akademisk verk-biografi, en bok där författaren klart och glasklart håller sig till verkregistret, objektivt […][...]

Seriemördare har blivit ikoner och vardagsmat i deckare, på film och teve. Skickliga profilerare ringar in gärningsmannaprofilen. Välutrustade labb och noggranna tekniker samlar in minsta mikroskopiska spår och kan minutiöst rekonstruera händelser och binda brottslingarna till brotten. Det är spännande, det är coolt – och det har måttligt mycket med hur det går till i […][...]

Yvonne Hirdman hör till våra absoluta storheter när det gäller att kartlägga relationerna mellan könen. Eller samtidshistorien i stort för den delen – för idéerna om kön, vad som konstituerar vem och vilken plats och vilka arbetsuppgifter som tillfallit och tillfaller vem utgör ju en inte oväsentlig del av våra liv. I Gösta och genusordningen […][...]

Kulturvärlden vimlar av mer eller mindre obskyra jubileer. Dödsdatum är ju helt enkelt märkligt att fira (under förutsättning att man hellre skulle se personen i fråga i livet) och födelsedagar, tja, de är väl roligast om personen i fråga faktiskt lever och kan ha ett trevligt kalas? Men, men, alla anledningar att uppmärksamma bra saker […][...]